2010-02-11
Case closed
Nu är Iran till och med enligt sin egen president en "atomstat". Så alla som i åratal stuckit huvudet i sanden och/eller förnekat att mullorna är ute efter kärnvapen, vad säger ni nu? Låt mig gissa - det är USA:s fel...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kommer du ihåg när en rapport under Bushs styre kom fram till att Iran inte hade kapacitet att få fram kärnvapen?
SvaraRaderaVarenda kommunist, journalist och USA-hatare var ute och ylade om denna "skandal" och att Bush bara var en korkad krigshetsare.
Väldigt tyst nu får jag säga. Antar att inga ursäker kommer framföras.
Till Tor: Var så säker, inga ursäkter! Vänstern har nämligen enligt sig själv aldrig fel, det är bara den förbannade verkligheten som vägrar anpassa sig efter deras dagdrömmar...
SvaraRaderaDet finns faktiskt en intressant USA-koppling även i detta sammanhang, historiskt belagd dessutom. Det handlar om USAs stöd till Irak under konflikten med Iran och den inte helt obekante Donald Rumsfeld som personligen såg till att teknik och utrustning för anrikning och upparbetning kom på plats (det finns bilder och vittnen, inklusive jag själv som var där). Som andra män i förvaltningen hade han många och invecklade intressen i ett antal företag och han var i högsta grad aktiv för att få bland annat ultracentrifuger på plats. Visst, säger du, men det var ju till Irak, för sjutton! Poängen är att när det exporteras vapen, teknik och utrustning till oroliga områden, får all materiel snart spridning. Så även här, där det exempelvis finns belägg för att viktiga delar av Iraks nukleära kunnande och utrustning genom avhoppare och andra kontakter så småningom även kom till Iran. Och nu ser vi resultatet. Precis som vi ser resultatet i Afghanisthan av USAs stöd till alla grupper och klaner som ville skjuta ryssar på 80-talet. Vän eller fiende idag, kan lätt byta sida i morgon (eller bara anpassa sig till nya förhållanden och styrkepositioner). Jag vet, jag har varit på plats i Kabul, både under ryssar och amerikaner.
SvaraRaderaAllt detta handlar mindre om politik än om affärer, pengar och moral. Problemen kommer alltid, förr eller senare, när stormakter har för lite av den sistnämnda varan (eller bara har småkorrupta företrädare....)
Till Torkel: Här är vi i princip överens. Så funkar tyvärr den internationella politiken...
SvaraRadera