Endast arisk energi åt folket!?

Socialdemokratin mönstrade efter "kosackvalet" 1928 ut den mesta marxistiska bråten ur sin retorik och anslöt sig under Per Albin Hansson i stället till mer tidstypiska, brunaktiga tongångar i form av den politiskt, ideologiskt och ekonomiskt isolationistiska folkhemspolitiken. En linje som man sedan under beteckningen "den tredje vägen" fortsatte ända tills dess både in- och utrikespolitiken kollapsade 1989-91 . Därefter skedde en viss tillnyktring och "europeisering" av SAP:s politik.

I takt med att vänstersamarbetet med "nationalkommunisten" Lars Ohly utvecklas återfaller dock Rörelsen i dessa dagar allt oftare till nationellt socialistiska, protektionistiska och etnocentriska ståndpunkter, vars make vi inte hört i svensk politisk debatt sedan Tage Erlanders dagar. Då kunde exempelvis Gunnar Myrdal (1962) offentligt höras förklara att EEC-ländernas socialpolitik var ”reaktionär” och att Sverige inte borde beblanda sig med kontinentens katoliker då ”de säkert protestantiska länderna [nått längst] i ekonomisk och all annan utveckling”. Och nu är det ergo dags igen.

Under hösten och vintern hördes muller från fackföreningshåll om behovet av att nationalisera Volvo. Och i dag kräver Mona Sahlin - enligt DN (090210) - att energimarknaden begränsas till vad tidningen kallar "en trygg, nordisk elmarknad". Vad blir nästa steg för att beskydda folket och fosterlandet? Stoppad jordbruksimport? Begränsad utvandring av kvalificerad arbetskraft? Avbruten järnmalmsexport? Man bara undrar...