Någon öppen politisk propaganda förekom inte på någon av kurserna. Tvärtom kunde de ansvariga ibland yttra försiktig kritik mot DDR. Men efter att arkiven öppnades har det visat sig att till och med sådana inslag var planerade och regisserade. Det kallades att ge deltagarna frirum. Frispråkigheten skulle upplevas som spontan. DDR ansåg att särskilt svenskar uppskattade den här typen av (kontrollerad) öppenhet.
Planerad spontanitet med andra ord. Och så finns det dårar som än idag inte kan förstå varför kommunismen inte fungerande och fortsätter drömma om att avskaffa kapitalismen...
Historien upprepar sig: Stiftelsen Spiritus Mundi i Malmö med "islamologen" Jan Hjärpe i styrelsen genomförde för något år sedan en "studieresa" till Saudiarabien för lärare och elever. Kommunen stödde till en början projektet men backade så småningom ur tack vare vakna kritiker.
SvaraRaderaTill Paul: Se där! Varför blir man inte förvånad? Suck... Men det är ju i a f bra att kommunen till slut reagerade!!
SvaraRadera