2010-01-18

Yrvaket om islamismen

Och så verkar då till slut, efter sisådär tio-tjugo års sedvanlig fördröjning, den svenska eliten börja fatta att islamismen är ett problem. Företrädare för PK-maffian dryftar i alla fall nu frågan på en konferens. Invandrare själva har dock som synes gjort denna iakttagelse för länge, länge sedan:

När Kadafi Hussein började arrangera alkoholfria musikfester i Folkets hus i Rinkeby i västra Stockholm hotades både han och festdeltagarna.

- Självklart blev ungdomarna skrämda när de där gubbarna stod utanför och skrek att de var på väg till helvetet, att de inte ska gå på festen. Det är förnedring och kränkning. Det är hemskt, säger Kadafi Hussein, som arbetar som ungdomsledare på Folkets Hus.

Han anser att det svenska samhället har varit undfallande mot de här grupperna och i flera fall legitimerat deras verksamhet. Bland annat genom att ge bidrag till fritidsgårdar där det skett rekrytering av ungdomar till den radikalislamistiska gruppen al Shabab i Somalia.
Detta sista kan man tyvärr bara hålla med om. Blåögdheten rörande denna fråga har varit rent häpnadsväckande. Och frågan är väl nu om det senkomna uppvaknandet kom i tid...

16 kommentarer:

  1. Dan Nilsson nämner hundra demonstranter mot Al Shabaab som ett hoppfullt tecken, fan tro't. Det som verkligen gäller är hur man faktiskt agerar. Det går inte att visa upp en demonstration med hundra deltagare och blunda för de uppenbart samordnade "kravallerna" och bilbränderna i höstas. Det går inte att blunda för våldtäkterna, rånen, skolbränderna. Det går inte att blunda för hedersmorden där hela familjer samlas och beslutar sig för att avrätta en familjemedlem. Islamisterna har aldrig visat något verkligt tydligt avståndstagande från våldet. Tvärtom har många av de invandrare som visats upp som rollmodeller senare visat sig vara brottslingar eller t.o.m. terrorister, senast i två fall i Danmark, yxmannen som försökte döda Kurt Westergaard och en man som försökte skjuta judiska försäljare i ett köpcenter i Odense.

    Allt förtroende är förbrukat. Det finns ingenting som regering, riksdag eller ännu mindre medierna kan göra åt det.

    Svensk historia närmar sig en kritisk punkt.

    SvaraRadera
  2. Till Anonym: Detta håller jag med om. Men jag är mer optimistisk, för jag tror att en stor majoritet av invandrarna (även om de är troende muslimer) inte vill låta islamisterna styra deras liv. Men de måste - precis som våra politiker - bli mycket, mycket bättre på att visa detta..!

    SvaraRadera
  3. Vi verkar haft en vind för våg invandringspolitik som skapat etniska getton och arbetslöshet som kostar oss 40 miljarder per år i nettominus enligt någon professor i Växsjö.

    Eftersom den politiska eliten inte klarar av att seriöst diskutera frågan, utan än i floskler så tycker jag att det vore alldels utmärkt om SD tog sig in i riksdagen så att frågan kommer upp till seriös debatt.

    Vi får alltid höra att SD är ett främlingsfientligt och rasistiskt parti av Pravda Media (SVT, DN, SVT) så där i allmänhet, men det är ingen som diskuterar den konkreta politiken utformning så att invandringspolitiken kan gå med vinst 40 miljarder om året i stället.

    SvaraRadera
  4. Till Johnny: Jag håller med dig om invandringspolitiken, däremot inte SD. Förutom risken att dess inträde i riksdagen skulle svetsa samman de etablerade partierna i frågan ytterligare så skulle deras politik på andra områden riskera att drabba Sverige även på andra sätt. De är nämligen inget marknadsliberalt, utan ett folkhemsnostaligiskt parti. Och vad Sverige av både historiska och dagspolitiska skäl just nu behöver är en lång period av stabilt, ickesocialistiskt styre. Detta både för att en gång för alla upphäva "naturlagen" av sossestyre och för att kunna föra den (onödigt försiktiga men ändå) reformeringen av Sverige vidare.

    SvaraRadera
  5. Den ”intellektuella” vänstern har de senaste hundra åren predikat för några stora projekt:

    Under 1917-30-talet var det Sovjetkommunismen/Stalinismen. Resultat: 100 miljoner döda. http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/ad/550/550565/550565sv.pdf

    1939 allierade sig Stalin med Hitler mot de västerländska demokratierna. Komintern slöt upp bakom alliansen och kommunister över hela världen försvarade alliansen och Hitler till 22 juni 1941. Kommunismen gjorde Andra världskriget och Förintelsen möjliga.
    http://www.marxistarkiv.se/varldskrig/kommunisterna_o_2a_varldskriget.pdf

    Under 50-talet propagerades det för militant avkolonisering. Resultat: ? miljoner döda.

    Under 60-talet var det maoismen och kulturrevolutionen. Resultat: kanske så många som 35 miljoner döda.
    http://www.mega.nu:8080/ampp/rummel/china.chap1.htm
    http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Leap_Forward

    Under 70-talet var det många som trodde på Kampuchea, även socialdemokrater. Resultat: bara 2 miljoner döda denna gång.

    Från och med 80-talet predikas multikulturalismen. Resultat: Slutresultatet är ännu så länge okänt.

    Är det multikulturella projektet vänsterns slutliga lösning på borgarfrågan?

    SvaraRadera
  6. Till Jocke: Bra sammanfattning av ett mycket bedrövligt ämne!!

    SvaraRadera
  7. Anders E.,känner du själv oro över den islamiska religionens alltmer starka roll i Europa ?

    SvaraRadera
  8. Till Anonym: Inte religionen i sig (eftersom jag anser tro vara en ren privatsak), men väl dess militanta-islamistiska varianter och avarter.

    SvaraRadera
  9. Anders,

    c.a. 40% av tyskarna röstade på nazistpartiet i valet 1932. Alla tyskar var således inte nazister. Alla nazister var kanske inte ens militanta nazister. En del var kanske vad man med dagens språkbruk skulle kunna kalla "moderata".

    När kriget väl hade brutit ut slöt i stort sett samtliga ändå lojalt upp bakom Führern, så när som på några få "reaktionärer på yttersta högerkanten", d.v.s. konservativa, som faktiskt försökte mörda honom.

    Vad kan vi dra för slutsats av det idag ? Ett förslag är att låta bli att satsa den sista gnuttan av hopp och förtroendekapital på att "moderata" fiender ska rädda freden.

    SvaraRadera
  10. Instämmer att SD är ett folkhemsnostalgiparti och att vi behöver en lång tid av marknadsliberal politik i Sverige. Där emot ser jag det som ett demokratiskt sundhetstecken att ett nytt parti bildas för att ta upp en viktig fråga i vårt samhälle som etablerade partier misslyckats med även om jag själv föredrar en marknadsliberal politik.

    Det är därför oroande att vår borgerliga regering helt okritiskt och utan folkomröstning accepterar Lissabon fördraget och att vi i Sverige kommer att styras av en byråkratisk elit i EU som vi inte kan rösta bort, speciellt när EU domineras av miljösocialister som bara vill beskatta och kontrollera oss. EU börjar allt mer att likna Sovjetunionen och det är en mycket obehaglig utveckling, speciellt på det sättet EU eliten körde över tre folkomröstningar för att trycka i genom Lissabonavtalet.

    Det är som om socialdemokratin existerat så länge i vårt land att den blivit ett konservativt värde som nu drivs vidare av den moderata Alliansregeringen och att vi nu har sju sossepartier i vår riksdag.

    SvaraRadera
  11. Här är några länkar till politiker i EU som uttrycker åsikter om EU som känns mycket aktuella idag:

    http://www.youtube.com/watch?v=jqr51vmaEOo&NR=1

    http://www.youtube.com/watch?v=E1waGanUNt0&NR=1

    http://www.youtube.com/watch?v=IiFFAcfkeOQ&feature=related

    SvaraRadera
  12. Till Jocke: Jag vet, det är ingen lätt situation. Men jag tror ingen tänkande människa skulle förespråka den enda "lätta" vägen ur dagens situation, dvs repatriering av miljontals människor (vilket förutom ett nästan garanterat blodbad dessutom om inget annat - med tanke på Europas snabbt åldrande befolkning - vore ett ekonomiskt och demografiskt självmord). Vad vi måste göra är därför enligt mig att sluta yra om "integration" och "mångkulturalism" och börja föra en rak, schyst men hård assimilationspolitik; dvs de som kommer hit får lov att acceptera vår kultur, våra lagar och våra traditioner (och avvisa dem som vägrar). Det blir inte lätt, men jag ser ingen annan realistisk väg framåt...

    Till Johnny: Det finns många oroande tecken med dagens EU. Och jag är för en radikal bantning av både dess storlek och inflytande. I princip vill jag att EU bara skall vara en försvars-, frihandels- och valutaunion och att alla andra frågor skall avgöras på "delstatsnivå" (som en gång i USA, före New Deal och andra socialistiska dumheter). Jag vet att detta just nu låter utopiskt, men tror samtidigt att vi har historien på vår sida i så måtto att statliga ingripp och regleringar (må det vara på EU- eller nationalstatsnivå) långsiktigt är så ineffektiva att utvecklingen till slut börjar gå år rätt håll. Och jag tror faktiskt och ärligt att vi snart nu når denna punkt; både amerikaners och européers vägran att i finanskrisens skugga stödja neokeyensianska och neomarxistiska policys är ett säkert tecken på att utvecklingen snart är på väg att vända...

    SvaraRadera
  13. "amerikaners och européers vägran att i finanskrisens skugga stödja neokeyensianska och neomarxistiska policys är ett säkert tecken på att utvecklingen snart är på väg att vända...

    Jag hoppas att du har rätt och valet i MA känns som första chansen att vända den utvecklingen därför extra spännande tycker jag.

    Jag minns när EU sågs som ett borgerligt och kapitalistiskt projekt och därför skulle vi inte gå med och nu har EU blivit en socialistik byråkratidiktatur i och med Lissabonavtalet. Motståndet mot EU verkar störst i UK och om de konservativa vinner i maj kanske det kan bli förändring. Grekland kanske lämnar Euron vilket kan få konsekvenser.

    Hoppas att du får rätt om utvecklingen, går det att finna några historiska utvecklingsparaller till dagens?

    SvaraRadera
  14. Till Johnny: Varje ögonblick i historien är ju unikt. Och jag har mycket svårt att se något som alls liknar dagens situation...

    SvaraRadera
  15. Och hur är negrerna...? Du är ganska nära de dunklare vattnen i samhällsgölen så snart du buntar ihop människor i grupper som "muslimer" eller "islamister" eller "romer" eller någon annan intressant etnisk eller religiös box. Ett av problemen är att finns "snälla" och "elaka" i varje sådan låda, oavsett om det står "smålänningar" eller "islamister" på etiketten och därför är försöket dömt att misslyckas eller slå tillbaka med stor kraft. Inte minst för att varje försök riskerar att bli en dörröppnare för lösningar av de typer SD eller andra "svenskextrema" företrädare genast föreslår. I en öppen demokrati måste vi tillåta både mångfalden och de åsikter som kan stå långt från de "rumsrena", så länge det stannar vid åsikter. Samtidigt måste vi vara vaksamma så snart någon går från ord till mindre önskvärd handling, oavsett om det sker som företrädare för äktsvenska narkotikahandlare i Vimmerby eller som företrädare för talibanerna i Borås. Problemet är balansen mellan tolerans och sanktion, men det är ett av varje demokratis välkända kärnområden. Hittills klarar vi det ganska bra, speciellt så länge vi har de egna politiska extremisterna utanför riksdagen.

    SvaraRadera
  16. Till Torkel: Oroa dig inte - som humanist och liberalkonservativ har jag en behård individualistisk utgångspunkt; alla människor skall bedömmas och behandlas individuellt. Sen skall man dock inte av PK-skäl lura sig själv och blunda för faktumet att vissa grupper innehåller proportionerligt fler potentiella våldsverkare än andra. Verkligheten måste alltid ses, bedömmas och hanteras utifrån realiteter, inte idealistiska och ideologiska önskedrömmar.

    SvaraRadera