Jag har nu i ett par års tid aktivt försökt slå slag för liberalkonservatismen som en lämplig väg bort från vår förstockade svenska folkhemsfetischism. Förutom i min bok En annorlunda historia (Timbro 2009) så har jag skrivit om saken i bland annat Norrbottens-Kurien, på bloggen Tradition & Fason och i MUF:s medlemstidning Blått. Och till min glädje upptäckte jag idag att Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder säger i princip samma saker som jag i en krönika. Det känns bra att budskapet sprider sig i allt snabbare takt! :-)
Tillägg: KD:s Göran Hägglund ger sig idag (100301) in i den debatt om borgerliga idéer som rasat en tid på Svenskans kultursidor...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker du skapar samma skeva bild av kommunister som du själv anklagar vänstern att skapa av konservativa. I det klasslösa samhället som är utopin finns ingen stat. Den har tynat bort - precis som i den liberala utopin. Det är ingen tillfällighet att vänstern bestod av såväl liberaler som socialister - därför att de har en utopi som påminner om varandra.
SvaraRaderaVar står du någonstans i:
1. homofrågan
2. i abortfrågan
3. homosexuellas möjlighet att få adoptera
4. Är du religiös - spelar gud en viktig roll i ditt liv?
5. Republikan eller monarkist?
6. Tycker du att det ska vara avgifter till högre studier?
Jag är inte konservativ men jag gillar att replikera på någon som har sådana åsikter. Jag gillar att du tar ställning - modigt - flera sådana önskas, tack!
Till David: Vad gäller kommunismen så är det en amorf idé som man kan läsa in nästan vad man vill i . Jag ogillar den dock i alla kända former. Som politiskt-ekonomiskt system har kommunismen bevisat sin destruktivitet. Och som ideal anser jag att den är moraliskt förkastlig. Jag anser ty att alla genom eget arbete skall kunna påverka och forma sin situation och bygga sitt eget liv, vilket är omöjligt i ett tillstånd som präglas av materiell likriktning.
SvaraRaderaSen dina frågor:
1.homofrågan
Om du menar folks rätt att gifta sig förespråkar jag en könsneutral lagstiftning och anser att det sedan är upp till varje religiöst samfund att avgöra om man vill uträtta vigselakt eller ej. Vad gäller homoadoptioner är jag av strikt biologiska skäl i princip emot då det är bevisat att bebisar och småbarn hormonellt mår bra och utvecklas bäst när de befinner sig i kontakt med både en man/far och (framförallt) en kvinna/mor. Samtidigt är jag realist och inser att samhället aldrig kommer att bli perfekt och vill därför inte förbjuda alternativa lösningar.
2.i abortfrågan
Jag stödjer fri abort under första trimestern (heter det väl?) och i undantagsfall senare aborter (när moderns är under 15 år alt. hennes liv är i fara, graviditeten är resultatet av incest eller våldtäkt, eller barnet inte kommer att överleva födseln). Sen anser jag att varje abort är ett stort etiskt misslyckande och därför bör begränsas till ett minimum. Jag förespråkar därför att omgivningen bistår med så mycket råd och stöd som möjligt för att undvika dem.
3.homosexuellas möjlighet att få adoptera
Av samma biologiska skäl som i punkt 1 ovan är jag i princip emot, men anser att vi får ”gilla läget” i fall där verkligheten så kräver. Nota alltså bene att jag ICKE anser att homosexuella på något sätt per se skulle vara sämre eller mindre lämpade föräldrar, utan att jag i varje fall "bara" vill utgå ifrån barnets bästa.
4.Är du religiös - spelar gud en viktig roll i ditt liv?
Inte direkt, räknar mig som agnostiker. Jag har dock samtidigt en djup respekt för människors religiositet. Och som historiker anser jag att religionens roll både förr och nu i samhällsutvecklingen knappast kan överskattas.
5.Republikan eller monarkist?
Så länge kungafamiljen sköter sitt jobb ser jag ingen anledning att byta statsskick i Sverige – det är en historisk institution och dessutom en färgklick i DDR-betongen!
6.Tycker du att det ska vara avgifter till högre studier?
Inte ämnad för att finansiera själva undervisningen. Däremot kan jag tänka mig en inskrivningsavgift per kurs (säg en 500-hundring) för att förhindra att folk skriver in sig på kurser bara på skoj, utan planer på att avsluta utbildningen.