Mycket intressant inlägg

DN:s förre politiske chefredaktör, författare till Liberalismens idéhistoria, med mera, Svante Nycander skriver idag om den svenska kulturvänsterns antiliberalism: "Detta negativa paradigm är inom kultursektorn starkt styrande för urval av teman, böcker och personer, även i borgerliga tidningar. Kritiken yttrar sig i avfärdanden, mer sällan i resonemang. I skildringar av det förflutna suddas liberala insatser bort." Jag håller som liberalkonservativ långt ifrån alltid med Nycander, som representerar den svenska socialliberalismen, i vare sig anslag eller slutsatser. Men här sätter han sannerligen både fingeret och sökarljuset på en mycket intressant och viktig sak!!

För ju mer tiden går, dessto tydligare blir det att Sverige under 1900-talet utvecklades till en intellektuell särlingsstat i västvärlden. Visst, Sverige införde som alla andra västländer först kapitalismen (genom ett antal reformer 1845-65) och sedan också demokrati (1907-21), men mentalt förblev det ett politiskt och kulturellt auktoritärt land med ett på många sätt fortsatt underdånigt folk. Jag skisserade och kritiserade denna utveckling i min egen bok En annorlunda historia och det gläder mig därför mycket att den nu också påtalas av Svante Nycander. Och jag hoppas att hans inlägg leder till en vidare debatt. För Sveriges antiliberala arv är sannerligen ett problem som har fått, fortfarande har och också kommer att fortsätta få stora, ofta direkt farliga, effekter!!!

Fortsättning 19/7: Idag kom Svante Nycanders andra debattartikel. Och den var ännu bättre!! Den tar nämligen upp ett av mina favorithatobjekt - vänstervridningen av Sveriges akademier. Han skriver bland annat:

Metodstriden inom universiteten har snarast förvärrats efter kommunismens fall i Europa, då ”många flaggade ut från marxismen för att segla under postmodern bekvämlighetsflagg”, enligt Nordin. Postmodern filosofi är en reaktion mot det centrala i moderniteten, som förutsätter att verkligheten är åtkomlig för rationell analys. Filosofiprofessorn Sören Halldén har påpekat att det finns personer med en stark ställning vid universiteten ”som inte uppfattar verklighetsförankring som nödvändig inom god vetenskap”.

I synnerhet det senare har också jag länge uppfattat som en skriande brist. För bristande verklighetsförankring kan man spåra inom en rad vetenskaper, där kartan är betydligt viktigare än verkligheten. Ta genusvetenskapen som exempel. De flesta av dess företrädare bygger hela sin människosyn på tabula rasa begreppet, trots att inte bara genetik, hjärnvetenskap, biologi och en rad andra ämnen - för att nu inte tala om det sunda förnuftet - klart visar att det finns tydliga skillnader mellan manligt och kvinnligt. Men genusvetarna tillåts ända att fortsätta plåga världen med sina skattesubventionerande dumheter (den som vill läsa mer om detta kan med fördel besöka Tanja Bergkvist blogg).

Hursomhelst, Svante Nycander har med dagens inlaga satt tummen på en intellektuell varböld som borde ha spruckit för länge, länge sedan. Låt oss hoppas att vi nu äntligen får en debatt om den!!!