Stabilt och förutsägbart

Det blev en ungefär lika stabil som förutsägbar regeringsförklaring. Alliansens valprogram kort och gott. Och det är ju gott och väl på sitt sätt, att man lovar att genomföra den politik man sökte - och fick ökat - stöd bland väljarna för. Lite mer eggande förslag hade man dock kunnat bjudas på. Vad jag framförallt saknade vad klara och tydliga löften om en mer långtgående reformering av närings- och företagarpolitiken. Exempelvis kunde man ha lovat att långsiktigt börja avskaffa dagens uppsjö av regional- och andra stöd och istället lägga resurserna på en halvering av arbetsgivaravgifterna (det rör sig i stort om samma summa pengar).

Vad gäller regeringsombildningen så var det heller inte mycket uppseendeväckande. Stommen i regeringen behålls (också det logiskt eftersom det visat sig vara ett vinnande koncept), ett fåtal fick gå och en dryg handfull nya namn tillkom. Jag känner inte till de nya namnen alltför väl och vill därför inte vare sig rosa eller fördömma dem i detta arla skede. Ett namn saknade jag dock som hade varit superbt: Annie Johansson (C). Hon hade blivit ett utmärkt tillskott. Men hon kanske får chansen så småningom, den dag Maud Olofsson beslutar sig för att stiga ner som partiledare...

Se mer info: SvD, DN, EXP