Någon som minns hur den politiska diskussionen på, kring och om internationella toppmöten lät för bara ett halvår sedan? Då skrek politiker, experter och andra i munnen på varandra om det akuta behovet av "åtgärder" mot finanskrisen. Det sades av världen behöver "a new New Deal", etctera. Ögonen lyste därför på politiskt lång- och klåfingriga. Ja, för ett ögonblick lät det nästan som om Karl Marx själv beslutat sig för att återuppstå på kapitalismens yttersta dag...
Jämför detta med det buzz som nu omger G8-mötet i Italien.
Vad talas det om? Klimatet! (SvD 090710, DN 090710). Och att Obama skakat hand med Gaddafi (AB 090710)! Nu är i o f de "insatser" som diskuteras mot detta icke-existerande hot ofta minst lika galna och potentiellt skadliga som de saker som föreslogs i vintras. Och Gaddafi är ju ett kapitel för sig. Men man kan inte låta bli att dra en lättnadens suck. Neokeyensianisternas 10-minutersberömmelse i strålkastarljuset har blåst över och en insikt spridit sig om att avskaffa kapitalismen nog inte var en så bra idé trots allt... :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar