Många små steg i rätt riktning!

Moderniseringen av Kristdemokraterna har nu börjat ta rejäl fart. I dag publiceras följande artikel på DN Debatt där bland andra Göran Hägglund skriver följande:

Även vi kristdemokrater har haft en tendens att se livets knepigheter – stora som små – som politiska problem, där politikens redskap kan och ska användas för att lägga till rätta och styra upp. Det finns alltså skäl för oss kristdemokrater att pröva vårt eget agerande. Vi har ett utmärkt verktyg i subsidiaritetsprincipen som i korthet innebär att beslut ska fattas så nära människor det är praktiskt möjligt.

Efter att nästan alla andra partier brutit benen av sig i en bisarr rullning mot en odefinierbar mittposition (enda andra undantaget är Vänsterpartiet, som med Lasse Ohly i spetsen gjort vänster om och nu i många frågor verkar landa någonstans strax bredvid bröderna Castro) vågar KD vara självkritiska. Och de landar mer och mer rätt för varje dag som går.

Min bloggkollega Johan Ingerö gör idag följande sammanfattning av artikeln:

• ska bli mer tillåtande i sin alkoholpolitik
• måste omvärdera sin förlegade syn på statlig censur av vuxenfilm
• vill luckra upp strandskyddet och andra drakoniska miljöföreskrifter som står i utvecklingens väg
• inte på något vis vill förbjuda snus vare sig i Sverige eller EU (som partiets EP-valskandidat Ella Bohlin ville)
• vill tvinga myndigheter att betala ersättning till medborgare vars ärenden försenas
• byter fot om positiv särbehandling och liknande klåfingriga frihetsinskränkningar
• tar klar och tydlig ställning mot tvångskvoterad föräldraledighet och andra åtgärder som syftar till att förstatliga familjelivet
• generellt agera för att underlätta förmögenshetsbildning och det civila samhällsbygget

Inte mycket att invända här inte! Låt oss bara hoppas - ja, kräva! - att dessa viktiga men ändå mestadels marginella positionsförskjutning nu strax följs av större, mer principiella ställningstaganden.

Som krav på ett kraftigt sänkt skattetryck (framförallt genom att bidrag byts ut mot avdrag), ett upprivande av 1947 års källskattereform, ett snabbt svenskt EMU-medlemskap, en lika snabbt NATO-anslutning, en radikal omprövning av både storleken och inriktningen på biståndspolitiken, nedläggning av landstinget och en tillbakarullning av 1970 års storkommunsreform. För att nu bara nämna några få behjärtsvärda reformer som skulle göra Sverige till ett mycket bättre - och roligare - land att bo i...