Välfärdstaten vid vägs ände

Den så kallade välfärdsstaten har sedan 1800-talet brett ut sig. Först gick det långsamt, många både nödiga och nyttiga reformer genomfördes. De förblev dock länge begränsade och därför relativt både billiga och lättadministrerade. Efter andra världskriget började dock de offentliga åtagandena mångdubblats. Och då våra kära politiker i sin kortsiktighet fram tills nu (för att kunna strö pengar över väljarna i form av populära bidrag och diverse "gratis" samhällstjänster) valt att skjuta kostnaderna på framtiden, så är det numera många ekonomer som varnar för att västvärlden står inför problem som får finanskrisen och Greklands budgetproblem att framstå som nageltrång och snuva i jämförelse med dubbelsidig lungcancer. Läs om ett riktigt skrämmande scenario här.