2010-08-02

Tänkvärt om inkomstskatter

Här är något för Anders Borg att fundera på...

Since 1978, the U.S. has cut the highest marginal earned-income tax rate to 35% from 50%, the highest capital gains tax rate to 15% from about 50%, and the highest dividend tax rate to 15% from 70%. President Clinton cut the highest marginal tax rate on long-term capital gains from the sale of owner-occupied homes to 0% for almost all home owners. We've also cut just about every other income tax rate as well.

During this era of ubiquitous tax cuts, income tax receipts from the top 1% of income earners rose to 3.3% of GDP in 2007 (the latest year for which we have data) from 1.5% of GDP in 1978. Income tax receipts from the bottom 95% of income earners fell to 3.2% of GDP from 5.4% of GDP over the same time period.

6 kommentarer:

  1. Det beror väl helt enkelt på att klyftorna har ökat då eller? Är det enbart positivt?

    SvaraRadera
  2. Till LAKE: Detta eviga tal om "klyftor" är för mig bara ett annat ord för avundsjuka. Vad som är viktigt är att alla blir rikare -- d v s att "golvet" stiger. Om sedan vissa blir rikare än andra stör mig icke eftersom det i sin tur leder till fler jobb och ökad tillväxt när "de rika" handlar varor och anställer mer folk.

    SvaraRadera
  3. Eftersom vi träffats på Frihetsfrontens sommarseminarium så vet du nog i vilken del av det politiska spektrat som du kan hitta mig.

    Jag är dock fundersam till vilka slutsatser man kan dra av ovan nämnda siffror.

    Man sänkte marginalskatten för de rikaste och fick ändå in mer skatter från den gruppen. finns det något som helst samband? Vad är orsak och verkan?

    SvaraRadera
  4. Till LAKE: Jag har aldrig tvivlat rörande spektrat ;-)

    Jag tror att det är en sammansatt bild bakom de stigande inkomsterna (mindre incitament till skatteplanering, dynamiska effekter, etc). Orsak och verkan är nog därför svårt att helt reda ut...

    SvaraRadera
  5. Mekanismen är mycket enkel: Förmögna personer har stor diskretion vad gäller tidpunkten för en beskattningsbar handling. En stor del av deras inkomster är inte lön eller bonus utan kapitalvinster, t.ex. från värdepapper, fastigheter, konst, etc. Om skatteklimatet är dåligt kan man helt enkelt avstå från, eller åtminstone minska, försäljning av tillgångar som stigit i värde – vid bättre skatteklimat gör man tvärt om. Att kapitalet på så sätt blir mer rörligt är säkert en av mekanismerna bakom sekundära effekter på ekonomin av skattesänkningar.

    SvaraRadera