I dag har jag extremt mycket att göra och kommer därför troligen inte att hinna blogga. Men jag och Fredrik Segerfeldt har en debattartikel i Svenska Dagbladet om det nya parlamentariska läget som kan läsas här...
Tillägg: Artikelidén tog form onsdag e.m. när det tillfälligt såg ut att bli 174 mandat för Alliansen mot 175 för oppositionen, därav iden om en "Plus 1-policy". Slutresultatet blev sedan 173 mot 176, vilket gör att det skulle krävas två nedlagda röster vardera av S och MP -- och jag missade helt enkelt att ändra i texten. Men principen förblir ju den samma...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SKitbra skrivet! Både textmässigt (retoriskt), men framför allt innehållsmässigt!
SvaraRaderaTill Lake: Tackar! :-)
SvaraRaderaVäljarna har inte givit Alliansen majoritet. Alltså är det Alliansens uppgift att finna gehör för sina förslag hos SD, MP, V eller S. Om de senare tre klamrar sig fast vid sin rödgrönhet och vägrar gå med på nånting utöver vad de själva gemensamt gått till val på så kan man möjligtvis hävda att de drivit Alliansen i knät på SD. Men om de ger varsina erbjudanden, med mandat från de väljare som av olika skäl inte valde att ge Alliansen egen majoritet, så är inte Alliansen tvingad till eller ursäktad för att samarbeta med SD, utan allt sånt samarbete ska ses som just SD-samarbete. Väljarna har valt bort en rödgrön politik, men de har också valt bort en blåblå. De har valt att få en grönblå, rödblå, brunblå eller rödgrönbrun politik. Rödgrönbrun kommer de inte få (och det är det som är beskedet Maria och Mona givit, inget annat), och om de får en grönblå, rödblå eller brunblå är upp till de blå, och vad de blå än väljer utav de tre så är det ett val, ett val som de ska dömas efter 2014.
SvaraRaderaHåller med Lake, mitt i prick.
SvaraRaderaFör att hålla humöret uppe så kommer här först en länk till en mycket bra artikel av Peggy Noonan som nu nog ångrar hur fel hon röstade 2008:
http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703384204575510283851292698.html
Sedan, om det är någon som missat denna så är den efter ett par dagar en modern klassiker:
Mourning in America:
http://www.youtube.com/watch?v=Vo0ICjI0iHI
Till Harald: Så kan man ju vrida till det, men faktum kvarstår att landet måste styras och att S och MP upprepade gånger lovat att aldrig ge SD makt (samt att de borgerliga gick framåt samtidigt som den samlade vänstern fullständigt kollapsade). Att lova lägga ner två röster vid en eventuell kabinettfrågeomröstning under den kommande mandatperioden borde därför inte vara en så stor uppoffring för dem.
SvaraRaderaTill Erik: Tackar. Och fantastiskt talande artikel och reklamfilm. Jag skall slänga upp den bloggen direkt!
SvaraRadera4 röster...
SvaraRaderaJag ser att Johan Norberg har bloggat om fördelar med SDs intåg i riksdagen. Att man börjar fundera över grundlagen.
SvaraRaderaMan kan faktiskt göra mer än fundera. Man kan rösta. En proposition om ändringar i grundlagen har redan gått igenom riksdagen. Den ska röstas en gång till för att bli ny grundlag.
(För den som inte vet. Det räcker med vanlig majoritet).
Det kan bli ett första test för SD. Hur ser de på dess grundlagsändringar? Kommer de att rösta för?
Till Anonym (16:43): Ja, det blev fel. Två röster VAR måste till.
SvaraRadera