2011-01-14

Artikel om C G Ekman

Jag har idag en artikel i Svensk Tidskrift om C G Ekman, den garanterat mest tröttsamme svenske statsministern någonsin (vilket ju inte säger lite)...

4 kommentarer:

  1. Intressant med hans roll när det gäller synen på högern, men kan man last en person för det. Ligger det inte något i "kulturen" också som gjorde det möjligt?

    SvaraRadera
  2. Tack för artikeln.
    Jag ser att Bengt Westerberg följde partitraditionen när han stack kniven i ryggen på Ulf Adelsson ("Jag anser att moderaternas socialpolitik är orättfärdig", den sk Westerberg-effekten). Jag missade det, men min far sade att Boman var så ilsk att han nästan storknade på valvakan när en journalist nämnde Westerbergs namn. Hellre se borgarna förlora valet än att tappa Fp-röster.

    SvaraRadera
  3. Till Anonym: Som jag skriver växte animositeten mellan liberaler och konservativa fram från mitten på 1800-talet undanför undan, så ingen kan anklagas för att personligen ha "uppfunnit" den. I Sverige blev det dock Karl Staaf och CG Ekman som s a s cementerade den genom att vägra samarbeta med högern i regeringsställning. Hade de varit beredda att göra det hade kanske/troligen SAP:s herravälde under 80 år kunnat åtminstone delvis undvikas(men nu är vi inne på kontrafaktisk historieskrivning).

    Till EL: Ja, fast samtidigt blev Vet Bästerberg som det verkar den siste FP-ledaren av det gamla, onda snittet. Maria Leissner, Lars Leijonborg och Björklund nu är mycket annorlunda och har alla förstått värdet av borgerlig enighet. Det har m a o blivit bättre! :-)

    SvaraRadera
  4. Sverige brukar ju beskrivas som väldigt homogent på den tiden men ett exempel på att det inte var så är folkomröstningen om spritförbud.
    I Stockholm röstade bara 13% av befolkningen för spritförbud men i Jönköpings län med sin stora frikyrkliga befolkning 81% för spritförbud.

    SvaraRadera