...att det var först härförleden som Socialistinternationalen uteslöt det regerande National Democratic Party från Egypten och dess mycket välbärgade ledare Hosni Mubarak. Undrar varför det dröjde? Något som inte dröjt är dock att det nu bara finns ett mycket rapsodiskt omnämnande på Wikipedia om att NDP alls varit medlem i Socialistinternationalen. Den eller de som ansvarar för detta glömde dock i hastigheten att även ändra kartan ovan, med texten "Länder där SI-medlemmar är i regeringen." Skall bli kul att se hur länge det dröjer innan någon upptäcker det misstaget...
"Världen.
SvaraRaderaAmnesty och Reportrar utan gränser riktar hård kritik mot Tunisien för dess brist på demokrati och fri press.
Alf Svensson från kd gör tvärtom. Han hopar beröm över president Ben Alis Tunisien - och tackar ja till dennes inbjudan att övervaka söndagens val."
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article81981/Alf-Svensson-beredd-pa-kritik.html
http://www.dn.se/nyheter/varlden/alf-svensson-lovordar-tunisien
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tunisien-skyltar-med-svensson_170019.svd
Till Kerstin: Det var dumt av Alf Svensson.
SvaraRaderaJag håller inte alls med. Jag skulle säga, att det tvärtom var mycket klokt av Alf Svensson, om än inte politiskt korrekt. (Alf Svensson har i all tid varit mer rakryggad än de flesta politiker). Den som på allvar tror på den revolutionära rörelse som sveper över regionen måste vara fullkomligt förblindad av demokratisk idealism. Det rör sig i flera fall om förhållandevis stabila regimer som riskerar att förfalla i anarki. Det har redan skett i stor utsträckning. Läs till exempelvis om kulturmarodörerna i Egypten: http://www.spiegel.de/wissenschaft/mensch/0,1518,742521,00.html
SvaraRaderaSituationen spelar dessutom islamistiska krafter i händerna. I Egypten är situationen extra allvarlig, då ett ökat islamistiskt inflytande, jag tänker närmast på muslimska brödraskapet, riskerar att ytterligare försvåra för den redan tillbakatryckta koptiska minoriteten (den omfattande migrationen talar sitt tydliga språk), som på många sätt representerar det finaste och renaste i kristendomen. Det var i den egyptiska ökensanden eremiterna och så småningom cenobiterna samlades, och munkväsendet tog form, med namn som Antonius, Pachomius och Shenute. Paradoxalt -- eller från mitt perspektiv, som alltid försökt harmoniera den kristna traditionalismen med mystiska praktiker, helt följdriktigt -- var det också här man gjorde det märkliga Nag Hammadi-fyndet, vars uttolkande måste tillhöra vår tids centrala uppgifter.
Den konservativas plikt är att ifrågasätta abstrakta rättighetslärors rättfärdigande av dylika excesser, så var det på Burkes tid och så är det nu.
Till Clemens: Jag håller i princip med dig om beskrivningen av läget i Mellanöstern; det är stor risk att vi går ur askan i elden. Och jag är definitivt ingen idealistisk "neoconare". Jag tycker dock samtidigt (precis som RPM i SvD häromdagen) att man hela tiden bör markera åt vilket håll man anser att utvecklingen bör gå. Alf Svensson borde i detta fall ha varit lite tydligare med detta (det kanske han i verkligheten också var; vad som syns i media är ju inte alltid hela sanningen).
SvaraRadera