2009-10-25
Bara i Sverige, del femtioelva
Här är ytterligare ett avsnitt i den tröstlösa serien Bara-i-Sverige: "Rullstolsburne Peter Cederholm skulle åka tåg till Uppsala. Väl framme blir han inte avsläppt eftersom tågvärdarna inte får sköta rampen – och tvingas åka tillbaka till Stockholm." Lite längre fram i texten får man reda på att "endast särskild personal får använda ramp eller rullstolslift." Det här luktar Facket... Lång väg!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tråkig historia, tänk dock på att vi bara hör halva sanningen i tidningarna.
SvaraRaderaMen kom inte med floskeln 'Bara i Sverige' tack. Är så trött på det snacket med tanke på att jag bott i sex olika länder genom åren och lätt hittar liknande historier åt dig därifrån.
Och jag tycker inte det 'luktar facket' heller. Snarare rädsla för försäkringsregler och/eller brist på personligt engagemang. Man kan t.ex. samla ihop några starka armar på ett tåg och bära av en rullstol också.
I Tyskland sköter konduktörerna rullstolsramperna, det fungerar ju alldles utmärkt. Man behöver alltsa inte bestalla ledsagare utan trycker bara pa handikappsknappen nar man skall av sa kommer konduktoren.
SvaraRaderaVarför skall det vara sa svart i Sverige?
Flytta då. Istället för att slänga skit på de som sliter för att vi ska ha ett samhälle där det finns plats för människor som dig.
SvaraRaderaJa, det är verkligen besynnerligt att inte tägvärden får använda rullstolsliften. Man undrar vad de egentligen får göra? Förutom att dricka kaffe och blänga surt på tågpassagerare.
SvaraRaderaÄr det nu någon som verkligen skulle behöva hjälp och assistans av tågvärden så är det ju rullstolsburna.
Och du har rätt i attpåståendet att detta är typiskt Sverige.
Till Anonym (19:03): Självklart förekommer regelrytteri i andra länder. Mitt bestämda intryck (efter att ha bott lite varstans) är dock att det nästan bara är i Sverige som just något sådant här kan hända. För här finns ju heller samtidigt inte (precis som du antyder) civilkuraget och offerviljan hos människor runt omkring att - bokstavligen - ta saken i egna händer och hjälpa killen av tåget. Och DET är givetvis på ännu värre än paragraffrytteriet i sig..!
SvaraRaderaTill Anonym (19:33): Ah, "flytta härifrån" - det yttersta sosseargumentet när man angriper Folkhemmet och dess avigsidor. Vart tog talet om respekt för olika åsikter och solidaritet med medmänniskorna vägen..? För övrigt jobbar jag som egenföretagare garanterat i a f minst lika mycket som de flesta andra svenskar. Sisådaär i genomsnitt 7 dagar i veckan...
Det handlar om att den som hjälper en person i rullstol av tåget, också har ansvar för att den rullstolsbundne kan ta sig av plattformen säkert också. Just i detta fallet hade han säkert kunnat göra det om han fått hjälp med rampen, men om konduktören bara släpper av andra rullstolsbundna personer, som sedan "dumpas" på perrongen utan att någon hjälper dem därifrån så är det en säkerhetsrisk. Det fungerar på precis samma sätt på flyget.
SvaraRaderaTill Stefanie: Om han skulle bli "dumpad" eller ej borde väl den rullstolsbundne ha fått avgöra själv? För han var vad jag förstår "bara" fysiskt handikappad, inte mentalt dito.
SvaraRaderaDet verkar snarare vara ett utslag av att man inte beställde ledsagare. Ett utslag av en slags amerikanisering. Av det fördummande slaget då. Inom SJ.
SvaraRaderaProblemet ligger i den atmosfär av hjälplöshet som ligger över Sverige idag. Alla är rädda för att göra fel, men om man åtminstone följer reglerna kan ingen anklaga en.
SvaraRaderaNaturligtvis kunde man ha lyft av mannen i rullstol. Men det hade varit emot reglerna, eller åtminstone inte enligt reglerna. Och då går det inte. Initiativförmåga finns det noll och nada av i dagens Sverige.
Att den rullstolsbundne själv kanske inte skulle ha något emot att bli avlyft, så länge han faktiskt kom av, har uppenbarligen inget med saken att göra. Men å andra sidan, rätten att bestämma själv bor icke i Sverige.
P.S. Jag känner ett par människor i rullstol. De har rest runt större delen av Europa med tåg och lyckats komma fram i länder som Ukraina, Vitryssland och Serbien. Men det svenska regelverket, som byggt upp för att hjälpa (ha,ha...) människor i denna situation har alltså enbart som effekt att stjälpa dem! Hurra för Sverige!