Det bästa sättet att avslöja en hästhandlare är att låta honom babbla på, för då blottar han förr eller senare alltid sina egna lögner. Ungefär så går ett gamalt ordstäv i Dalsland, där jag kommer ifrån. Och det speglar sannerligen verkligheten. För vad sägs om följande mångordiga inlaga, där socialdemokraten Lena Sommestad klagar på att den svenska och ett antal andra europeiska regeringar vill avskaffa EU:s relativa fattigdomsbegrepp, som stipulerar att alla som har en årsinkomst som är lägre än 60 % av medianinkomsten skall betecknas som fattiga.
Låt oss betänka effekten av detta krav. För om alla som tjänar mindre än 60 % av medianinkomsten skall betecknas som fattiga kommer det ju alltid kommer att finnas en stor andel fattiga, hur rika medborgarna även under detta streck än blir (en miljonär är ju ty fattig i jämförelse med en miljardär). Förutom, vill säga, i ett enda specifikt läge, där alla tjänar exakt lika mycket! Ett relativt fattigdomsbegrepp är därför uppenbart rent politiskt betingat och måste, logiskt, ha som enda och yttersta mål att leverera argument för en total inkomstutjämning.
Och så får man givetvis tycka! Men det vore sannerligen ärligt om detta relativa fattigdomsbegrepps förespråkare samtidigt påpekade lösningen på problemet (som man ju får anta att de i slutändan är ute efter) och vad detta i praktiken skulle innebära: att utbildning, arbete och sparande inte alls skall få löna sig! De borde också vidare kosta på sig att säga i alla fall något litet om vad som skulle hända med, exempelvis, arbetslösheten om de en dag skulle lyckas piska fram ett sådant tillstånd. För varför skulle någon i sinnet frisk person dra på sig álla de risker och allt det besvär det faktiskt innebär att driva eget och anställa om man inte kan få ut något alls för det?
Att kravet på fullständig inkomstutjämning hörs vänsterifrån är nu givetvis inget att förundras eller förfasas över -- om och när det kommer från kommunister. Men det är sannerligen med en blandning av dagspolitisk förundran och historiska rysningar som man denna sommar ser hur alltså ledande företrädare ´även för den svenska socialdemokratin - som sedan man i praktiken övergav marxismen i slutet på 1920-talet ändå stått för någon form av realpolitik - mindre än två månader före ett viktigt val i praktiken ställer sig lika långt till vänster som Lasse Ohly...
Detta är dock samtidigt mycket, mycket uppmuntrande. För som jag skrev i en krönika i bland annat NWT härförleden så försökte sossarna sig på en dylik extrem vänstersväng även 1928. Och då gick det käpprakt åt fanders för dom. Svenskarna var ty lika lite trakterade då som (får vi hoppas!) de är idag av dylik utopiapolitik. Tilläggas kan också att SAP då, precis som i år, gick till val på en allians med kommunisterna. Låt oss därför både hoppas och tro att historien nu, för en gångs skull, faktiskt rakt av upprepar sig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är ledsen, men du måste läsa på vad median betyder. Det relativa måttet betyder inte alls att alla måste ha samma inkomst!
SvaraRaderaPonera att vi har tre personer i landet. Den rikaste tjänar 200, och den i mitten 100. Då säger det relativa fattigdomsmåttet att den fattigaste är fattig ifall han hamnar under 60. Alldeles oavsett om den rikaste till äventyrs var en briljant företagsledare och tjänade 500 istället.
Sedan är det en intressant diskussion huruvida det absoluta eller relativa måttet är bättre, men det är ju meningslöst så länge du inte vet hur de fungerar. Jag rekommenderar ekonomistas.se idag som ett ställe att börja läsa på.
Till RDJ: I ett rent teoretiskt fall som detta har du givetvis rätt. I praktiken (och det är vad jag bryr mig om) kommer det dock att bli samma sak...
SvaraRaderaTo RDJ: So we will always have poverty!
SvaraRaderaKan du förklara varför du tycker att det är bättre i ett välfärdssamhälle att ha ett absolut fattigdomsmått, som sedan decennier har övergivits i socialmedicinsk forskning? Relativ fattigdom är det som används sedan länge. Socialstyrelsen använder både absolut och relativ fattigdom som begrepp och enligt min uppfattning så bör man ha med båda dessa.
SvaraRaderaTill Anonym: Därför att fattigdom (om man läst lite historia) är ett fruktansvärt absolut begrepp -- svält, hemlöshet, etc. Alla våra problem därutöver är "välfärdsdiskreptanser". Jag tycker det handlar om respekt för äldre generationer att vara ypperligt försiktig med begreppet fattigdom. Så gott som ingen ( i a f infödd) svensk kan idag knappt föreställa sig vad det innebär. Därav mitt ställningstagande.
SvaraRaderaTill Anonym: Because slippery technical definitions allow you to assume politics without providing valid arguments. Anonymous bureaucrats love this. They have nothing to answer for: Just look it up in a dictionary of accepted definitions! It is a way of taking politics away from the people and giving administrators more power. Poverty is not a clinical concept. It needs to be defined in a concrete tangible way. A definition in terms of absolute numbers gives a measure of concreteness; as an ordinal it has only a statistical meaning.
SvaraRaderaThomas B: No, a measure relative to the median does not mean we will always have poverty. I suggest you too read up on the definition of 'median'. Not even a definition based on the mean does necessarily lead to your conclusion.
SvaraRaderaFurthermore, a definition in absolute terms is no more safe from slippery bureaucratic bungling. Who will choose the tangible numbers you favour?
You also seem to be contradicting yourself, first poverty is not a clinical concept only subject to slippery technical definitions, and then you turn around and say its just a matter of getting the technical definition right.
Anders: Din nyansering är värdefull. Vi har inte problem med absolut fattigdom i den meningen som Sverige för hundra år sedan kunde uppvisa, eller som andra delar av världen lider av fortfarande. Det är ett viktigt och intressant politiskt problem, men inte ett inrikespolitiskt sådant.
Men det förändrar inte det faktum att tex hälsa och livslängd skiljer sig oerhört mycket mellan "fattiga" och "rika" i Sverige idag. Vi kan kalla det för klasskillnader istället om det är ett bekvämare uttryck? Du tycker kanske det är OK för de har själva valt att vara "fattiga"? Jag håller inte med, varken att de valt själva eller att det är OK.
Avslutningsvis, jag är inte ideologiskt bunden till något av alternativen. Jag är intresserad av mått som hjälper oss att förstå hur samhället fungerar. Socialmedicinsk forskning visar att relativ fattigdom spelar roll för människors hälsa. Det är därför det är intressant, inte för att det är mer vänster.
Diskrepans heter det väl - du brukar ju annars vara en fena på språk - så det var väl därför det var extra "kul" att se att du stavade fel.
SvaraRaderaUtbildning ska löna sig är ett av argumenten du har. Men är det inte som så att en elektriker av idag, en Volvoanställda eller en outbildad företagsledare tjänar mer än en akademiker? Har en kompis som står på linan på SAAB och hostar in 34tkr i månaden - och det är väl nästan mer än en historiker som du har? Och värnskatten ska slopas för att det ska löna sig att utbildad - men värnskatt slår ju inte mot utbildade biblotekarier, sjuksköterskor, lärare utan endast mot handelsstudenter från hufvudstaden...
Till RDJ: Ingen förutom tiggarmunkar väljer givetvis att vara "fattig". Men för vissa är pengar mindre viktiga, medan andra av olika skäl inte är lika driftiga, etc. Det kommer därför i ett fritt samhälle, relativt sett, alltid att finnas skillnader i inkomst, status, etc. Jag tycker därför det är intellektuellt fel att i rika välståndssamhällen använda begreppet fattig, även om de skillnader i inkomst som finns leder till skillnader i t.ex. hälsa och (som det står om i dagens tidning) livslängd. I moderna samhällen finns alla möjligheter för i princip alla att, om man verkligen vill, ta vara på både sin karriär och sin hälsa. De som sedan ändå väljer att leva osunt och farligt får ta konsekvenserna av detta. Staten och det offentliga kan av praktiska - och skall enligt mig av ideologiska - skäl inte ta på sig rollen som överförmyndare.
SvaraRaderaTill Anonym (12:00): Oups, ibland slinter pekfingret...
SvaraRaderaVidare: Utbildning skall löna sig och värdet av denna skall avgöras på en öppen arbetsmarknad med fri lönesättning. Om marknaden tycker att en elektriker är mer värd än historiker så är detta fine with me. Lönerna i Sverige är svårt förvridna av mer än ett halvsekel av urstarka fackföreningar, Saltsjöbadsavtal, monopolsituationer inom vård, skola, omsorg och annat elände.
Sist: jo, 34tkr är betydligt mer än vad jag lyckas få ut varje månad på min lilla verksamhet. Men jag trivs ändå. Och jag är den första att gratulera din kompis till att ha valt en karriär som tycks löna sig. Den kungliga svenska avudsjukan finns icke i det edwardssonska hemmet... ;-)
"Den kungliga svenska avundsjukan i det edwardssonska hemmet..."
SvaraRaderaKunglig avundsjuka - yesss - avskaffa monarkin. Välkommen till den republikanska sidan arbetare Edwardsson - och lägg av med det fåniga "w"- go for it Edvard!
Min kompis har ju inte heller författat böcker, inte pluggat i USA, har ingen master och vet inte ens vad Carolina Rediviva är för något... :-D
Till Anonym: Den dag som kungahuset blir en praktisk belastning för Sverige skall jag börja stödja republik... Bara din kompis trivs så klarar han sig garanterat utan evighetslånga nätter framför manus som vägrar fungera, tröstlösa tentapluggningar och annat elände som akademiker får leva med. Och han har möjligheten att resa till USA så mycket han vill. Vi bygger alla våra egna liv med lite olika beståndsdelar och klossar!
SvaraRaderaTill Anonym igen: "W" började jag med som en kul grej som barn och har senare i livet upptäkt att det är praktiskt när man har kontakter med utlänningar. Försök uttala EdVardsson med korrekt engelskt uttal, det blir bara knäppt... Så jag kommer fortsätter använda det.
SvaraRaderaTo RDJ: I am a statistician, thank you!
SvaraRaderaAnders makes a very good point in that poverty is a serious matter not to be confused with glib ordinal or cardinal statistical definitions (or juxtapositions of such as proposed by Lena Sommestad).
In many parts of the world poverty is an awful thing that requires drastic intervention. The Swedish debate isn't about poverty in that sense. It is about equality and distribution and should hence be framed in those terms. Rather basic point.
But then bureaucrats need jobs too, and if they can manufacture concepts that fall into old political theories, then things may seem simple and straightforward.And politicians can continue in their old tracks.
As an aside, may I suggest Logic 101 as a good start for reading. And maybe a less haughty blogging style?
Good point Anders about vs and doublevs. I have a friend whose name is Sven. English speakers can't pronounce the v, so he became Seven. I am going to suggest that he change his spelling to Swen!
SvaraRaderaTill TB: One of my middle names is Willy (Swedish version of Willhelm). Considering what "Willy" means in English, I try to avoid using it... ;-)
SvaraRaderaTo Anders: Lots of Willys here! http://www.willys.com/willys_story.php
SvaraRaderaTo TB: hehe, never heard of that one. Maybe I would get a free lunch if I went there... Will try next time I'm in the States!!
SvaraRaderaThomas B: Since you obviously know better, why the deliberately false conclusion that we will always have poverty? It does not follow logically from anything in the original post, or my comment. Or if it does, please explain.
SvaraRaderaAs for my haughty commenting style, I apologise. I comment when I get annoyed by misrepresentation or deliberate misunderstanding of "the other side's" arguments. It is not from personal ill will, only annoyed intellectual disagreement. It is also influenced by Anders Edwardsson's tone in his blogging. He riles me up, what can I say?
To RDJ:
SvaraRaderaThis is not a blog for statistics discourse. There are obviously distributions where my comment is not correct. Are they likely income distributions? I think not. You may think differently.
We could discuss this issue, but that would only show that Sommestad's suggestion does not hold water, or at best is incomplete.
Statistics do not help here. You need clear, well-defined concepts to start. Sommestad's idea only serves to obscure and falsely impress the ignorant.
Anders' comments made good sense to me, they were comprehensible, whether you agree or not. Poverty is not a rank or a number of standard deviations. It is not a statistical construct.
Is poverty an individual condition, is it a characteristic of some societies? If you want to do something about it, you need to know what you are dealing with.
Sommestad's suggestion seemed to me to be nothing but a smokescreen for continuing a policy of redistribution under false pretenses.
It is a lot easier to argue for redistribution if you call it poverty. But that would be intellectually dishonest.
I am glad that we agree on blogging style. I look forward to future constructive discussions.
Anders, förrädare!
SvaraRaderaMvh Tor EdVardsson
Till Tor: Jag hoppas du en dag kan förlåta mig! ;-D
SvaraRaderaDet relativa fattigdomsbegreppet innebär att det är hur enkelt som helst att utrota fattigdom. Allt som behöver göras är att chockhöja skatten för "medelklassen" tills de sämst bemedlade når upp till 60% av medianinkomsten. I Brasilien, där några av världens rikaste människor bor, har befolkningen en ganska låg medianinkomst, så kanske är fattigdomen redan utrotad där?
SvaraRaderaTill Patrik: Good point!!! :-)
SvaraRadera