2011-07-21

Gissa rätt...


- Vilket parti bär huvudansvaret för dagens amerikanska statsskuld?

Ledtråd: Det är Kongressen och mer specifikt representanthuset som har budgetansvaret...

Läs också gärna en intressant brittisk artikel om budgetförhandlingarna här. Även svensk media börjar nu f ö tydligen inse att budgetkrisen inte enbart är George W Bush och Republikanernas fel. I alla fall andas den här TT-artikeln i DN (för en gångs skull!) en viss form av objektivitet. Fast speciellt tydlig är den sannerligen inte...

6 kommentarer:

  1. Jag inser att du vet hur det förhåller sig, men ditt ordval om ”representanthuset som har budgetansvaret” är missvisande. Huset har en unik rätt att initiera lag som gäller beskattning, ”revenue”. Sådan lag måste sedan, som vanligt, passera senaten och presidenten. Budgetansvaret ligger även på senaten, även om de i nuläget inte har passerat en budget på mer än två år, då Ried fann det politiskt obekvämt, även när Dems kontrollerade båda husen. Att låna, och spendera, är enklare. ”Tax and spend” har ersatts av ”borrow and spend”.

    SvaraRadera
  2. Till Lars: Jupp, så är det. Jag nämnde mest huset speciellt just för att de har den unika lagstiftningsrätt du nämner. The Founding Fathers hade ju tänkt att det skulle funka som så att den mer opinionskänsliga och direktvalda kammaren (huset) skulle ta hand om de mer dagliga ekonomiska bestyren, medan den återhållande och betänksamma (då) indirekt valda senaten skulle utgöra en broms. Så funkar det ju dock som bekant inte längre...

    /AE

    SvaraRadera
  3. För att visa fakta när det gäller hur mycket skulden har ökat i förhållande till BNP som enligt många är den viktigaste parametern kan jag här redovisa följande om vilka presidenter
    som ökat på denna mest under sin mandatperiod.

    George W Bush 2005-2009 + 20,7%
    George HW Bush 1989-1993 + 13,0%
    Ronald Reagan 1981-1985 + 11,3%
    Ronald Reagan 1985-1989 + 9,3%
    George W Bush 2001-2005 + 7,1%

    = TOP 5 !

    Det finns nån enstaka republikan som inte
    står på + men ska vi komma till dom som förbättrat dessa siffror får vi koncentrera
    oss till Demokrater.

    Detta trots all skit dessa fått om att höja skatter och förbättra välfärden.
    Istället för att vräka ut pengar på krigsföring och i och med detta kunna undanhålla en massarbetslöshet som annars skulle kunna drabba drömlandet för alla
    som vill leva i skatteparadiset där man sköter sej själv och skiter i andra, förlåt
    skiter i dom som har problem och behöver hjälp (ska det va)

    SvaraRadera
  4. Till Anonym: Men snälla rara.. Ja, dom siffrorna stämmer säkert (eftersom statsskulden förr var så mycket lägre var det inte svårt att uppnå höga sådana nuffror; en ökning från 1 till två är som bekant en ökning på 100%). Men, var tror du herr Obama kommer att klämma in sig på den listan efter en full mandatperiod, när han bara under första hälften av sin första lyckats låna lika mycket som alla andra andra presidenter före honom tillsammans? Och: Uppenbart gillar du inte USA bl.a. därför att amerikanerna i gemen vill ha låga skatter så att man kan leva livet utan att vara beroende av staten. Fine och tur för dig, får då har du hela Väst- och Nordeuropa att väla mellan. Men, du kan väl vara snäll och inet tvinga på även USA detta system, så att det finns ett alternativ till den högbeskattande nannystaten kvar till resten av oss...

    /AE

    SvaraRadera
  5. Där har du alldeles fel! I din inledning.

    I stort sett alla presidenter efter 1945
    MINSKADE motsvarande skuldförhållande.

    Det var Herr Reagan som startade "explosionen"
    under sina mandatperioder.
    Och familjen Bush ökade på ännu mer.
    däremot minskade det under Clintons tid.
    Så din tes om att statskuldens storlek i sig skulle ha betydelse för en ökning eller minskning håller inte.

    Obama kommer visst att bli en stor +faktor
    men hur lätt är det att försöka rensa upp i det träsk som Bush lämnade efter sig.

    SvaraRadera
  6. Till Anonym: Absolut - skulden kunde hållas nere decennierna efter WWII då skattetrycket höjdes i takt med utgifterna. Omkring 1970 blev dock den amerikanska välfärdsstaten så stor och dyr att den amerikanska ekonomin gick i baklås och den kom inte igång på allvar igen förrän Reagan lyckades pressa igenom stora skattesänkningar. Tyvärr vägrade Demokraterna som då styrde i representanthuset att godkänna motsvarande utgiftsminskningar som Reagan också föreslog. Varpåe utvecklingen under både demokratiska och republikanska perioder började skena. Bush d.y. fick (även om nästan ingen minns det) ofta svidande kritik från "fiscal konservatives" för att han lät underskotten stiga. Och sen kom Obama och hällde ytterligare bensin på brasan... Så att skylla detta på en person vore som att skylla den gångna vårens översvämningar i Mississippiflodens södra delar på en enskild regnskur i North Dakota, när den i verkligheten berodde på en ovanligt snörik vinter i hela centrala USA.

    /AE

    SvaraRadera