2011-08-08

Historisk utveckling

Den amerikanske politiske analytikern Michael Baron, känd för sin osvikliga fingertoppskänsla och knivskarpa intellekt, skriver i denna artikel att en avgörande utveckling skett i den amerikanska kulturen, som förhoppningsvis även gäller Sverige och svenskarna:
Ordinary people are treated as victims who need government programs like Obamacare to help them out. But Americans prefer to see themselves as doers rather than victims. They do not see themselves, as the masses in the Progressive Era a century ago may have done, as helpless victims of large corporations and financial interests.
Och detta är en oerhört central förändring, ett tecken på mognad om man så vill, som kommer att få historiska konsekvenser. Den moderna vänstern, både i USA och Europa, har nämligen motiverat hela sin existens med att en majoritet av medborgarna behöver "tas om hand" och samhället därför toppstyras med hjälp av skatter och regleringar. Och då nu detta inte längre stämmer kommer de partier och rörelser som fortfarande kräver dylik "omvårdnad" att förtvina och med tiden troligen försvinna.

En intressant historisk analogi kan här skönjas.

När den politiska demokratin växte fram under 1800-talet fanns det de till höger som ansåg att många människor inte var redo för att axla ansvar som allmän rösträtt innebar. Denna omgärdades därför i de flesta länder initialt av begränsningar. När allmän rösträtt införts intog sedan krafter till vänster samma patriarkala inställning inom bland annat social- och kulturpolitiken genom att hävda att det moderna samhället var så komplicerat att "massornas" personliga frihet måste beskäras. Och precis som högern för drygt hundra år sedan fick ge sig när det gällde rösträtten, så förlorar nu vänstern alltså slaget om superstatens nödvändighet. På ett drygt sekel har därmed två stora hinder för personlig frihet och dito utveckling undanröjts. Utvecklingen går med andra ord framåt..!

- Detta inlägg publiceras även på www.usanyheter.com

13 kommentarer:

  1. Det ligger kanske något i detta. Men, hur ser det ut i praktiken?

    Trots allt beror väl budget och andra problem på att väljare både vill ha regeringsprogram och inte ha höjda skatter. Resultatet blir att politikerna istället lånar.

    Har inte också amerikanerna alltid varit rätt negativa till statlig inblandning, och har nu röstat för mer sådan än tidigare, när de röstade på Obama?

    Har inte också skatterna successivt ökat sedan andra världskriget, i alla länder, inklusive USA? (Låt vara att Sverige har fått backa rejält).

    Jag vet inte, men jag tycker att det hela är lite förvirrande.

    SvaraRadera
  2. Till Anonym: Visst är det rörigt, det är alla stora skiften i historien. Ingen förändras över natt utan det tar tid. Och visst - många har alltid - och kommer alltid - att vilja ha både frihet och låga skatter å ena sidan och mycket "gratis" offentlig service o bidrag och den andra. Men! Förr fanns en naiv tro på att det faktiskt också kunde fungera i längden. Nu sprider sig, parallellt med folks ökade krav på personlig självständighet, insikten att det inte funkar. I Sverige skedde detta genombrott redan i o m 90-talskrisen, därav Sveriges mycket goda läge i dagens kris (sossarnas rop på höjda bidrag, förstatligande av SAAB m.m. vinner inga val längre). Och nu sprider sig insikten även i andra länder, inte minst i USA med Tea Partyrörelsen. Valet av Obama 2008 kommer - förhoppningsvis - i historieböckerna att framstå som en (sista) desperat nostaligitripp som slutade i ett pyramidalt fiasko.

    /AE

    SvaraRadera
  3. Det var en bra poäng. Det kan kanske också sägas ha hänt i Sverige. Dock med något oklart resultat.

    Jag tror också att den allmänt höga levnadsstandarden gör att man inte känner samma omedelbara rädsla för fattigdom, m m, som för några generationer sedan.

    Däremot finns det argument i andra riktning. Det tycks som att allmänheten har haft mycket svårt att se att det var politiker som skapade krisen.

    Om man frågar ett urval, vad kommer de att ange för skäl till att det blev en kris?

    SvaraRadera
  4. Till Anonym: Frågar du idag kommer garanterat en majoritet säga att krisen är GOP:s och Tea Party's fel. Amerikansk, svensk och nästan all annan media har ty här svalt Vita Husets desperata talking points på området med hull och hår. Jag är dock övertygad om att "sanningsdroppen alltid urholkar stenen" och att alla tänkande varelser inom en relativt snar framtid kommer att inse att det var de som lånade och spenderade som orsakade krisen, inte de som varnade för utvecklingen.

    /AE

    SvaraRadera
  5. Vilka av dessa lånade? Bush d.ä., Clinton, Bush d.y., Obama?

    //Håkan

    SvaraRadera
  6. Men observera att detta endast gäller Amerikaner. När det gäller Irakier, Afghaner och Libyer, de måste ha hjälp av den amerikanska staten för att förvalta sin rikedomar.

    SvaraRadera
  7. Till Anonym: Allade presidenter du nämner har lånat, Obama mest av alla...

    Till Hemlige: Jag pratar här enkom om utvecklingen i den civiliserade västvärlden.

    /AE

    SvaraRadera
  8. Jag ser här en diskussion om bl.a. vilken president som ökat på USA:s skuld mest.
    Här är 10-"bästa" listan:
    1. Reagan 1983 15%
    2. Reagan 1986 13,9%
    3. Obama 2010 12,5%
    4. Reagan 1985 12,3%
    5. Reagan 1984 8,7%
    6. Bush 1990 8,3%
    7. Reagan 1988 7,7%
    8. Reagan 1987 7,6%
    9. Bush 1991 7,5%
    10.Bush 1992 7,5%

    Därmed tycker jag det att det är lätt att
    konstatera vilka som bär den största skulden till det "träsk" som USA hamnat i ekonomiskt.

    Repulikanernas 2 stora ikoner i modern presidenthistoria.
    Ganska skrämmande faktiskt när man vet vart
    huvudelen av utgiftsökningarna placerats.

    SvaraRadera
  9. Till Anonym: Ingen (eller i a f inte jag) har någonsin förnekat att USA:s skulder steg under både Reagan och Bush. Den förste föreslog årligen besparingar som den demokrattstyrda kongressen sa nej till till; den andre trodde på "big government conservatism". Dessa fel varken försvarar eller förminskar dock den nuvarande presidentens politik, som bara gjort det helaa ÄNNU värre. Läs därför gärna mer långsiktig statistik (t.ex. här http://www.usgovernmentspending.com/federal_debt_chart.html) innan du försöker dra några lika billiga som simpla partipolitiska poänger av historien.

    /AE

    SvaraRadera
  10. Det finns en stor skillnad i hur Reagan, Bush
    och Obama hanterat ekonomin.

    Både Reagan och Bush tog över en ekonomi som
    var på väg att stabiliseras,vissa år t.om. med
    ett överskott.
    Båda "lyckades" dock att skapa gigantiska underskott under sin ämbetsperiod.
    Obamas "misslyckande" beror ju till största delen på att han försöker införa ett rättvisare system, som generar stora utgiftsökningar som kräver stora inkomstökningar vilket han inte får igenom.
    Det krävs dock inte mycket egentligen.
    Som brukligt när det gäller dollarmänniskorna där över är det ju dömt att misslyckas.

    (PS! För att radera ut t.ex. Europas länders alla underskott skulle krävas en 2% skattehöjning av miljardärernas förmögenhet
    under ett år!
    Jag kan inte gå i god för den utsagan.
    Men den är inte osannolik.)

    Det skulle kanske funka även i USA.

    SvaraRadera
  11. Till Anonym: Get your facts right... Reagan övertog en ekonomi i svår kris efter Carter. Och Bush d.y. ärvde en situation där den samma år som valet spruckna IT-bubblan skapat ett par år med osedvanligt höga revenues, som sedan försvann. USA har haft strukturella problem och underskott (små till att börja med, på senare decennier snabbt växande) sedan Roosevelts dagar. Att "beskatta de rika" har f ö prövats på många ställen genom alla tider, alltid med samma slutresultat: antingen flyr de landet eller lyckas gömma undan sina tillgångar. Bättre därför att inte straffbeskatta dom utan låta dom fortsätta tjäna stora pengar och betala "vanlig" skatt. Det tjänar alla på. Förutom möjligen herr Jante Luthersson från Avundsundsbruk i Gnällmanland...

    /AE

    SvaraRadera
  12. Jag menar inte att det är en lösning på lång sikt.
    Bara att det skulle vara möjligt.
    Och bara för att det vore möjligt har inget med avundsjuka att göra.

    Sen behöver man inte skämmas för att vara ärligt avundsjuk ibland och bli lite irriterad
    på vissa uppenbara orättvisor.

    Hellre det än att hyckla med en religiös tro
    som så många i USA.
    Att gå i kyrkan varje Söndag för att när vardagen kommer totalt strunta i sina landsmän och medmänniskors problem.

    Hellre ärligt avundsjuk än falsk hycklare!!

    SvaraRadera
  13. Till Anonym: Bo du kvar i Sverige. Du verkar trivas bra här. Själv flyttar jag snart till USA då jag fått nog (sedan länge)...

    /AE

    SvaraRadera