Närmast som en kuriositet nämndes på TV-nyheterna i morse att en 30 meter stor asteroid i natt dundrade förbi jorden på ett avstånd motsvarande 1/5 av månens. Och bumlingen hade upptäckts, av en ren slump, för mindre än en vecka sedan. Om den hade slagit ner hade tusentals kvadratkilometer kunnat ödeläggas, kanske miljontals människor dött.
Se där ytterligare ett bevis för hur hycklande (och politisk) den så kallade miljödebatten är! För fatta vilket himmelskt väsen det denna morgon borde vara på miljödårarna. Kometer och asteroider är ty det i särklass största och vetenskapligt enda oomtvistade hotet mot inte bara mot det nuvarande klimatet, utan hela mänsklighetens existens. Jordens bana korsas nämligen ständigt av sådana och frågan är inte om utan när en kommer att dimpa ner. Och om det skulle råka bli fråga om en något lite större variant än morgonens, ja då kommer det verkligen att osa svavel. Greenpeace kan fråga dinosaurierna.
För att kunna undvika en sådan katastrof måste en komet eller asteorid upptäckas åratal, helst flera decennier i förväg. Skallande rop och ilskna demonstrationer med krav på att ta hotet på allvar och satsa resurser på det har dock, vad jag kunnat se, aldrig fyllt gatorna. I stället får kometövervakningen fortsätta skötas av en handfull överarbetade och underbetalda astronomer. Och glada amatörer med privatteleskop.
Nej, miljörörelsen har i stället fullt upp med att, på basis av en illa underbygd teori, kräva att biljontals dollar skall läggas på att undanröja hotet från en eventuell tvågradig eller så temperaturhöjning hundra år från nu. Men det är klart, komethotet låter sig ju inte ens på papperet lösas av nya skatter och regleringar av vårt vardagsliv. Det kräver i stället utvecklandet av raketer och vätebomber kraftiga nog att pulvrisera kometer miljontals mil härifrån. Och rop på kärnvapen går ju inte riktigt ihop med näbbstövelimagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nog för att jag håller med dig om att rymdforskning i allmänt är ganska värdefullt, men hur du sätter miljöhotet i perspektiv mot en komet-katastrof håller inte riktigt.
SvaraRaderaVare sig miljö hotet från människan existerar eller inte är i denna frågan ganska irrelevant, då huvudsaken är att vi faktiskt är en destruktiv ras som sakta men säkert inte förstör bara vår jord, utan även oss själva. Det kanske funkar hyggligt i nuläget, men kom och se om 500 år så är det nog inte lika behagligt.
En komet kommer, som du nämnde, förmodligen träffa Jorden förr eller senare, och då är det inte mycket vi kan göra. Lika bra att fokusera våra ansträngningar och resurser på att bättra oss själva, för vad är annars poängen med att överleva ett komet nedslag, in the long run?
Tack för kommentaren. Jag håller inte med om att mänskligheten är en destruktiv art (även om det givetvis finns många destruktiva individer). Jag tycker snarare att vi - genom att grunda civilisationer, snart har utrotat den absoluta fattigdomen, kan bota svåra sjukdomar, åka till månen, etc - har bevisat att vi är en mycket konstruktiv varelse. Kvarvarande miljöproblem etc är jag därför helt övertygad om kan och kommer att lösas. Men detta kostar pengar. Och att bränna biljoner dollars på en obevisad teori om några graders eventuell temperaturhöjning i framtiden är (eftersom jordens klimat tidigare förändrats och kommer att fortsätta förändras radikalt av rent naturliga orsaker) illa använda pengar. Satsa istället på fortsatt teknisk utveckling och ge fattiga länder tillgång till miljöteknik. Och lägg också några miljoner på astronomin. Läste någonstans att antalet astronomer som letar efter astroider och kometer är färre än antalet anställda på en normalstor McDonaldsrestaurang...
SvaraRadera