Republikanerna i representanthuset har nu formellt röstat igenom ett första besparingspaket på med svenska mått mätt hisnande 60 miljarder dollar. Detta är dock bara början av vad som långsiktigt krävs för att få ordning på det federala underskottet. Och faktumet att inte en enda demokrat förmådde sig rösta för ens denna initiala besparing är nog ett tecken i skyn om att både Obamaadministartionen och Senatsdemokraterna ljugit om sin budgetplaner.Demokraterna verkar nämligen nu i praktiken ta strid för fortsatt ekonomisk oansvarighet -- och hoppas att detta kan rädda kvar dom i valet nästa år. Detta kommer dock med största sannolikhet inte att lyckas eftersom amerikanerna i gemen nu till slut - inte minst tack vare Tea Partyrörelsen - fått upp ögonen för hur prekär landets ekonomiska situation faktiskt är.
Den annalkande bataljen om årets budget kommer härför att bli första scenen i vad som troligen blir sista akten av Obamaramadingdongteaterns uppsättning av Pojken med guldbyxorna (ni vet den om han som så givmilt gav bort andra människors pengar). Och huvudpersonen själv kommer troligen att snubbla omkring med dom kring knäna långt före han till slut faller pladask strax före målsnöret i november nästa år...
Jag tycker det är talande att Republikanerna tycker det är så viktigt att sänka skatten för miljardärer att man måste spara småpengar på att bokstavligen ta maten ur munnen på spädbarn (ett av de program man skär bort). Det är principfasthet och förmåga att göra svåra val det!
SvaraRaderaFörlängningen av Bushs skattesänkningar för de som tjänar bäst kommer att kosta över 200 miljarder dollar per år de närmsta två åren. En större bunt hycklare än republikanska fiscal hawks är svårare att hitta.
Till RDJ: Herregud, det där kan du ju inte tro på själv... a) Att inte höja skatten är faktiskt ingen skattesänkning; b) vad är det för del att folk (även mer välbärgade) får behålla en så stor del som möjligt att vi sina egna pengar; c) vore det smart ens från en keynesiansk synvinkel att höja kostnaderna för jobb- och välståndssskpaande krafter i en lågkonjunktur? Börja fundera kring detta.
SvaraRaderaa) För budgetunderskottet, som vi pratar om här, är en utebliven skattehöjning (en skattehöjning beslutat och lagfäst av Bush och republikaner) precis likadan som en skattesänkning. Mindre pengar in till staten! Det var dessutom inga drakoniska konfiskeringar vi pratar om här, ekonomin klarade av dessa skatter alldeles utmärkt under Clinton-åren.
SvaraRaderab) Nej, det är inget fel alls att folk får behålla sina pengar. Jag bara noterade att de prioriterar några dollar mer till folk som tjänar miljoner om året framför bidrag till mat till fattiga spädbarn. Och förbehåller mig rätten att tycka att det gör dem till dåliga människor.
c) Att ge mer till de rikaste i samhället ger väldigt dålig utväxling även i en lågkonjunktur. De har helt enkelt ingen större nytta av pengarna. De förändrar inte sitt beteende speciellt mycket och de kan inte jobba mer (de jobbar redan oerhört många timmar), så de kommer att investera pengarna i nån fond. I en lågkonjunktur är det bättre att ge pengarna till folk längre ner på skalan. De kommer direkt att omsätta dem i varor och tjänster som skapar jobb och efterfrågan. Det tjänar även de mer välbeställda på till exempel för att deras företag går bättre.
Till RDJ: Att ett nedlagt federalt program skulle innebära att ta mat från barn tror jag är en ganska grov överskattning av den federala nivåns betydelse i USA. Landet är översvämmat av privata, delstatliga och lokala välgörenhetsorganisationer som kan kicka in om och när någon skulle bli utan t.ex. food stamps. (Detta noterbart i motsvarighet till vårt svenska system där det - om socialen säger nej - är nästan kört att överleva efetrsom vi inte har några alternativ.)
SvaraRaderaSedan: USA måste få LÅNGSIKTIG kontroll över sin federala budget. Och då hjälper inte det möjliga kortsiktiga tillskott som högre skatter ev. skulle innebära. Kalifornien försökte för några år sedan täppa igen ett budgethål på (om jag minns rätt) 25 miljarder dollar genom att höja skatterna lika mycket. Och dessa skattehöjningar drev genast ut företag ur delstaten i en omfattning så att CA idag har ett budgetunderskott på - rätt gissat - 25 miljarder dollar!! Sentens: Att höja skatterna över en viss nivå innebär långsiktigt att man urholkar snarare än stärker skattebasen. Exakt var denna gräns går varierar av kulturella orsaker mellan länder. I Sverige verkar brytpunkten som det verkar ligga omkring 50 % i skattetryck, i USA är den betydligt lägre. Att inte förlänga Bushs skattesänkningar hade därför garanterat varit som att pinka i långkalsongerna en riktigt kall dag; det värmer möjligen lite i början blir blir strax etter värre.
RDJonsson;
SvaraRadera"... c) Att ge mer till de rikaste i samhället ger väldigt dålig utväxling även i en lågkonjunktur. De har helt enkelt ingen större nytta av pengarna. De förändrar inte sitt beteende speciellt mycket och de kan inte jobba mer (de jobbar redan oerhört många timmar), så de kommer att investera pengarna i nån fond..."
Det kan förvisso vara så att de förmögna väljer att lite mer passivt placera åtminstone en del av sina pengar på ex kapitalmarknaden.
Det kan även vara så, att de startar nya företag, och låter andra jobba åt dem, med nya arbetstillfällen som följd.
Det kan även visa sig, att de pengar de (lite passivt) placerat på ex Wall Street, ligger i aktier tillhörande aktiebolag som gör nyemission, och då kommer det att kunna vara raka rör mellan investeraren och nya investeringar hos det aktuella bolaget. Detta eftersom likviden från emissionen t ex kan nyttjas för att starta en ny tillverkning av något slag, bygga ut befintlig verksamhet, etablera sig på nya marknader osv.
"... I en lågkonjunktur är det bättre att ge pengarna till folk längre ner på skalan. De kommer direkt att omsätta dem i varor och tjänster som skapar jobb och efterfrågan. Det tjänar även de mer välbeställda på till exempel för att deras företag går bättre."
Det är alldeles utmärkt att söka tillse att alla inkomstagare i samhället får behålla mycket av sin nettolön, inte minst de med lägsta nettolönerna.
I själva verket finns det många konservativa, fiskalt konservativa och libertarianer som helt vill avskaffa skatter för de som tjänar under en viss nivå, och t o m en rätt hög nivå.
Exakt var denna nivå bör ligga kan givetvis diskuteras, men slipper folk i lägre inkomstskick betala inkomstskatt, kan de i bästa fall betala sin nödvändiga utgifter, och ägna sig åt konsumtion därutöver.
Inträffar det senare, lär samhällets generella efterfrågan att stimuleras.
Stimuleras rejält i bästa fall. ;)
Mvh