Turistgrupper börjar nu kunna resa till och avnjuta alla de historiska sevärdheter som finns i Irak (
SvD 090320,
DN 090320). Som gammal student av assyriologi hoppas jag själv en dag kunna få tid och råd att åka dit och skåda den mänskliga civilisationens vagga i form av Sumer, Babylon, etc. Irak har också garanterat en storslagen framtid som turistland.
Den symboliska sidan av händelsen är dock just nu viktigast. Efterspelet till Irakkriget blev ett illa planerat och veritabelt helvete för både irakierna och de hundratusentals amerikanska, brittiska och andra trupper som fick lotsa landet genom åratal av sekteristiskt och religiöst våld. Och ansvaret för detta fiasko faller framförallt på två personer - förre amerikanske försvarsministern Donald Rumsfelt och dito Irakambassadören Bremer, vars valhänta agerande och vägran att ändra taktik kostade tiotusentals människor livet. Så fort de plockades bort började dock läget stabiliseras. Och i dag är det alltså så stabilt, att turister kan resa omkring.
Steg ett av den vision USA:s förre president George W Bush en gång målade upp för Irak - att skapa ett demokratiskt land i den muslimska världen - är alltså på god väg att uppfyllas. Nu ser vi därför också fram emot steg två - att Irak blir ett föredöme i regionen som sporrar folken i angränsande länder att omkullkasta de ruttna regimerna där. Detta kommer garanterat inte att bli lätt och ta lång tid. Ja, om Barack Obama drar bort de amerikanska trupperna från Irak för snabbt kan utvecklingen i hela regionen tvärtom bli värre.
Men nu finns alltså i alla fall möjligheten till en god framtid för Irak (och Mellanöstern). Hade slaskvänsterns militanta fredsivrare fått som de velat hade däremot Saddam Hussein fortfarande tronat i Bagdad, hans barbariska söner fortsatt plåga det irakiska folket och Baathpartiets terrorapparat rullat på som vanligt, med dagliga portioner mord, terror, våldtäkter, utsugning och misshandel. Priset för att bli av med Saddam & C:o blev som sagt högt. Men det vart en gång priset för att få bort Adolf Hitler från makten i Tyskland också.
Och så här efteråt - visst var det värt det!
