2009-04-28

Surt sa räven

Svenska Dagbladet är överlag Sveriges bästa tidning. Genom åren har dock två svaga punkter i kvalitetsfasaden utkristalliserat sig, där tidningen långt ifrån håller måttet. Den ena är miljöbevakningen, eller mer specifikt vissa reportrars ohöljda propagandism vad gäller växthuseffektsteorin, som ofta når rent sovjetiskt tarvligt låga nivåer.

Det andra området är USA-bevakningen, där tidningen bäst kan liknas vid en Svedalavariant av New York Times; det vill säga en rent demokratiskt megafon. Bushhatet var i åtta år lika ohöljt som den blint tonårsliknande förälskningen i ja-ni-vet-vem inför förra årets val.

I dagens kulturdel slår dock nu detta oprofessionella beteende delvis tillbaka i form av en minst sagt syrlig recenssion av en bok skriven av en av de partiska journalisterna, Martin Gelin. Denne har nämligen skrivit en bok om Obamas väg till makten som verkar ha flera förtjänster (och som jag vid tillfälle därför med stort intresse skall läsa). Recensenten konstaterar dock också bland annat att:
”Valet handlar inte om sakfrågor, utan om att ge väljarna en sammanhängande bild av kandidatens personlighet”, som McCains chefsstrateg Rick Davis sa. Trots att Davis uttalande lika gärna hade kunnat komma från (Obamas kampanjchef) Axelrod framställs det emellertid, gåtfullt nog, som graverande i ”Det amerikanska löftet”. Och att ett strategiskt snilledrag i Obamakampanjen blir till ett manipulationsförsök när det upprepas i McCainkampanjen är också ett exempel på en annan av bristerna i ”Det amerikanska löftet”: den är inte särskilt rättvis. Detta blir i sin tur ett intellektuellt hinder – det är tveksamt om påståenden i stil med att Rudy Giuliani hånade Obamas verksamhet som ”community organizer” eftersom han ansåg det vara patetiskt att bekämpa fattigdom, verkligen bidrar till att fördjupa förståelsen av amerikansk politik. Överlag beskrivs Obamas väg till Vita huset ungefär som Obamas kampanjorganisatörer själva skulle ha beskrivit den – som ett modernt, ungdomligt, hoppingivande, decentraliserat, moraliskt, historiskt och närmast opolitiskt företag. Även om denna uppbyggliga kampanjberättelse i någon utsträckning skulle stämma, är det inte självklart att den behöver upprepas i journalistisk form.
Ouch! får man väl lov att säga. Och hoppas på att detta bidrar till att Svenskan inför kommande amerikanska val - varav det första kommer att äga rum redan nästa höst - kommer att ställa krav på utrikesredaktionens medarbetare om att åtminstone försöka vara lite objektiva...

6 kommentarer:

  1. När Martin Gelin "gått över gränsen" och jag kommenterat detta på hans blogg viftar han bort det med att han aldrig utgett sig för att vara objektiv. Må så vara.

    Några frågor uppenbarar sig dock:
    1) Borde inte SvD ha en objektiv USA-korre under valrörelsen?
    2) Är det "ok" att man låter sina egna åsikter påverka ens rapportering så till den milda grad..?
    3) Blir det inte _bättre_ journalistik om han åtsminene _försöker_ rapportera någorlunda neutralt?

    Nu är han inte ensam om att förälska sig för Obama, som på många sätt är en bra och spännande person. Men det har ju börjat bli litet löjligt hur media lyfter upp så mycket småartiklar om hans trevliga vardagsliv, medan Bush fick stå ut med artiklar om när han sagt fel. Även om jag trots allt föredrar Obama vore det kul med litet klarsyn.

    SvaraRadera
  2. Jonas

    1) Martin G är inte SvD:s USA-korre. Han har i första hand bloggat för SvD på frilansbasis; det ligger väl ändå i bloggens natur att den ska vara subjektiv. SvD:s USA-korre är Karin Henriksson och ingen annan.

    SvaraRadera
  3. Det är sant att Karin Henriksson är SvD:s USA-korre. Det gör ingen skillnad. Bristen på klarsyn ifråga om Obama (Obama är nog en bra president men inte felfri) ÄR ett stort problem generellt för svensk media. Inte minst för SvD.

    SvaraRadera
  4. Marie:
    Korrekt att han inte formellt sett är USA-korre. Men han skrev det mesta i bloggen, som utgjorde en stor del av SVD:s bevakning av presidentvalet. Mina principiella frågor kvarstår trots din korrekta invändning.

    Att blogg-mediumet i sin natur är subjektiv stämmer inte. Bloggen är en teknisk lösning för att få ut ord på nätet. Det går hur bra som helst att skriva en objektiv blogg.

    SvaraRadera
  5. Tillägg:
    Om nu SvD ska ha en "heja Obama!"-blogg så får de gärna ha det. Men den kan då få heta "Obama-bloggen" istället för "USA-bloggen". I beskrivningen får gärna framgå att Martin Gelin arvoderats för att följa Obamas valkampanj inifrån och berättaom hur förträfflig han är som människa.

    Subjektivitet är nämligen ok, men då bör man ha korrekt namn och innehållsförteckning också.

    SvaraRadera