Svensk media - igen...

Som en bekant till mig på en e-maillista vi båda tillhör noterade tidigare idag -- medan en hel mindre stad helt verkar ha spolats bort av tsunamien i Japan har svensk media fullt upp med att rapportera om en kärnkraftskatastrof som fortfarande ännu inte ägt rum (och med tanke på hur enormt bra de japanska kraftverken trots allt hittills stått denna megakatastrof kanske aldrig kommer att inträffa). Det råder ergo som vanligt full (s)ortering på nyheterna efter helt ideologiskt neutral tyngd...

Reflektion kring Japankatastrofen

Det bär mig emot att skriva om tragedin i Japan. Många har dött, ännu fler lider, konsekvenserna är ännu oöverblickbara. Men, jag känner ändå jag måste delge mig av följande funderingar till alla romantiker. Visst, vackra sommarkvällar vid insjöar, kaninungar som rynkar på sin små nosar, tryggt spinnande katter, glatt bjäbbande hundar... Allt detta finns och är jättefint. Men, det som i går hände i Japan är en betydligt sannare bild av den av många lika tanke- som besinninglöst omhuldade Moder Natur, i all hennes blinda vrede och råa nakenhet.

I västvärlden och inte minst här i Sverige lever många - i den galne franske 1700-talsfilosofens Rouessaus efterföljd - i en slags permanent förnekelsefas och tror att Naturen är något i grunden gott, glatt och gulligt. Jag uppmanar dock nu av givet skäl alla dessa (mestadels ömhudade storstadsfjollor, men även näbbstövel- och Konkenutrustade miljömuppar i glesbygd) att ta en ordentlig titt på nyheterna och i alla fall försöka tänka till. För vad som nu borde vara - men garanterat inte kommer att framställas som - uppenbart är att vi människor måste fortsätta göra allt vi kan för att lära oss mer om hur vi kan leva med, men inte i, Naturen.

Härmed nota bene inte sagt att vi obehindrat kan, skall eller måste smutsa ner och i onödan förvrida de miljöer som finns runtomkring oss. Därtill saknas inte bara någon rimlig anledning, utan det vore också ren galenskap då vi alla i all evighet kommer att tvingas fortsätta vara delvis beroende av naturen för mat och råvaror. Men, ju mer vi genom ekonomisk utveckling, tekniska uppfinningar och andra insatser långsiktigt kan frigöra oss från det direkta beroendet av det veritabla helvete som det otämjda jordklotet är, snarare än att yra om det rätta och sköna att "vara ett med naturen" (som vilden med sitt höftskynke och spjut), desto bättre.

Det fick bli dagens fundering. Nu skall jag jobba lite, så jag i alla fall marginellt bidrar till den tillväxt som dels krävs för att vi skall kunna hjälpa offren i Japan och som dels i framtiden förhoppnings på något sätt visar sig bidra till uppfinnandet av något varningssystem, som kan hjälpa till att försvara oss bättre mot nya ohejdade grymheter från Moder Naturs sida.

På tiden

Japan får efter 54 långa år äntligen en ny regering (SvD 090830). Som svensk vet man nog bättre än alla andra folk på detta klot vilken enorm lättnad det måste vara. Gratulerar!