Tillbaka till framtiden

Allt fler tecknar enligt en rapport privata "välfärdsförsäkringar". Vilket är utmärkt! Dagens system med uteslutande offentliga försäkringar vid arbetslöshet, sjukdom, olyckor och ålderdom har visat sig både svindyrt och omänskligt. För när det offentliga brister i ett sådant system - och det gör det som bekant ofta! - står vanligt folk helt maktlösa (medan de med gott om pengar som alltid reder sig). En väv av privata, offentliga och kooperativa trygghetssystem ger däremot den drabbade en möjlighet att vända sig någon annanstans. Så funkade det också i praktiken i Sverige ända från slutet på 1800-talet fram till 1960-talet. men sen tog ideologerna över och riket skulle förvandlas till ett demokratiskt DDR, där stat och kommuner skötte allt. Att detta monolitsystem nu håller på att vittra bort är därför en mycket välkommen nyhet!

Välfärdstaten vid vägs ände

Den så kallade välfärdsstaten har sedan 1800-talet brett ut sig. Först gick det långsamt, många både nödiga och nyttiga reformer genomfördes. De förblev dock länge begränsade och därför relativt både billiga och lättadministrerade. Efter andra världskriget började dock de offentliga åtagandena mångdubblats. Och då våra kära politiker i sin kortsiktighet fram tills nu (för att kunna strö pengar över väljarna i form av populära bidrag och diverse "gratis" samhällstjänster) valt att skjuta kostnaderna på framtiden, så är det numera många ekonomer som varnar för att västvärlden står inför problem som får finanskrisen och Greklands budgetproblem att framstå som nageltrång och snuva i jämförelse med dubbelsidig lungcancer. Läs om ett riktigt skrämmande scenario här.

En sisådärplacering

Nu har årets sammanställning från den amerikanska tankesmedjan Heritage av den ekonomiska friheten i världen kommit. Och med tanke på att det finns ett mycket starkt samband mellan nivån på ekonomisk frihet och välstånd (läs: ju friare desto bättre) är det sannerligen en lista att hålla ögonen på. Sverige hamnar på 21 plats, vilket väl kan låta som en ganska okej men långt ifrån avundsvärd placering. Och vad det är som drar ner vårt medeltal är undersökningen glasklar om:

However, Sweden’s scores in fiscal freedom and government spending are among the lowest in the world. Although the corporate tax rate has been reduced and the wealth tax has been abolished, the overall tax burden remains large. The top income tax rate of 57 percent is one of the world’s highest. Total government spending is more than half of GDP.

När det kommer till "fiscal freedom" är bara danskarna värre än vi. Och vad gäller "government spending" slås vi - av länder som är såpass öppna och/eller utvecklade att detta alls går att mäta - bara av Seychellerna och Eritrea. För att lämna dessa sorgliga bottenplaceringar bakom oss och öka välståndet är det alltså framförallt kraftigt sänkta skatter som behövs. Se där en ledtråd om vad borgerliga valstrateger borde fokusera på inför höstens val...

Typisk monopolsituation

Köer, överbeläggningar, patienter i korridorerna, ökade smittorisker. Som vanligt kloggar såhär i semestertider den svenska sjukvården - som även under resten av året dras med stora problem - ihop och både personal och patienter lider (DN 090708). När skall det gå upp för våra politiker att detta är och kommer att förbli vardagsmat så länge de råder de facto monopol på sjukvårdsområdet? Köer och brister är ty ett naturtillstånd inom politiskt styrda organisationer Och det hjälper inte hur mycket resurser och god vilja man öser in i systemen!

Det finns två stora men enkla saker man kan göra för att komma tillrätta med detta. För det första: Fatta så fort som möjligt beslut om att avskaffa landstingen och gör omgående om landstingsskatten till en nationell sjukvårdsförsäkring, lika för alla. För det andra: Privatisera, kommunalisera och förstatliga sedan landstingens nuvarande verksamheter och inför fri etableringsrätt på sjukvårdsområdet. Då skulle vi medborgare sedan fritt kunna välja mellan auktoriserade sjukvårdsproducenter. Och finns det då behov kommer det - enligt lagen om tillgång och efterfrågan - också alltid att finnas vård.