Förnuftets seger

Förnuftet segrade i Tyskland. Så skulle jag vilja sammanfatta gårdagens valresultat, som kommer att ge landet ett rent borgerlig, liberalkonservativt inriktad regering med en stabil majoritet i Förbundsdagen (SvD 090928, DN 090928) . För de tyska socialdemokraterna blev däremot resultatet ett ordentligt fiasko. Och detta är, för att travestera en känd svensk politiker, bra även för Europa.

För Angela Merkels och liberala FDP:s seger visar att kontinentens väljare - i motsats till vad många "experter" med tindrande ögon för bara ett halvår sedan yrade om - inte låter sig förföras av vänsterpopulismen. Istället tar de finanskrisen kallt och röstar för försiktighet, moderation och fortsatt kapitalism, snarare än keynesianska panikåtgärder och huvudlöst experimenterande. Jag skrev under mitt inhopp som ledarskribent på Norrbottens-Kuriren i somras en lite längre text om betydelsen av detta, som du kan läsa här.

Historisk rockad

Många av Europas 1900-talsproblem bottnade i förhållandet att Storbritannien och Tyskland stod för två olika modeller för politisk och ekonomisk utveckling. Storbritannien, den klassiska liberalismens och kapitalismens hemland, stod för demokrati och marknadsekonomi, medan Tyskland, marxismens och den statssocialistiska konservatismens Heimat, stod för diktatur och statsintervention. Dessa två diametralt olika syner ledde, uppblandade med traditionell stormaktsrivalitet, fram till första världskriget, som i sin tur ledde vidare till både den kommunistiska statskuppen i Ryssland och så småningom även andra världskriget.

I dag blir man, som anglofil, därför både glad och beklämd när man läser följande artikel, som summa summarum går ut på att Tysklands förbundskansler läckt information för att stoppa den brittiske premiärministern Gordon Browns (och Barack Obamas) planer på att tvinga fram ett halvsocialistiskt "Global New Deal", som skulle innebära kraftigt ökade utgifter och en krigstidsliknande expansion av den offentliga sektorn i många länder. Glad blir man därför att Tyskland nu äntligen verkar att ha skakat av sig sitt tungrodda ideologiska arv. Och beklämd för att Storbritannien helt verkar ha lämnat sin stolta intellektuella tradition bakom sig.