Jo jävlar...

TV-oraklet Oprah kräver att vi visar respekt för Obama eftersom "the presidency is a position that 'holds a sense of authority and governance over us all,' and that 'even if you’re not in support of his policies, there needs to be a certain level of respect.'" Gällde det även George W Bush?

Bara i Sverige...

Kan ingen stoppa Sverige? Jag vill hoppa av...

Filmmakaren Roy Andersson, som sagt sig vara "djupt hedrad" över att bli tilldelad Jan Myrdalssällskapets Leninpris, far nu ut mot att den sedan länge döde författaren till Åsa Nisse var nazist och protesterar mot att man gjort en ny film om hans fiktive småländske tönt. Tydligare än så kan inte det intellektuella och moraliska förfallet inom den svenska kultursfärens sammanfattas... :-s

Skökan och oskulden

I Sverige har vänstern, media och resten av den moderna självutnämnda nyadeln i decennier ägnat sig åt svartmålning av andra länder som av olika anledningar inte fallit dem i smaken. Och framförallt då USA, som bland annat beskrivits som bigott, arrogant, rasistiskt, facsistiskt, korrupt, hjärtlöst, inhumant, etc, etc, etc. Ingen lögn om påstådda missgrep och förhållanden har varit för stor, inget misstag för litet för att kritiseras...

Det är därför bisarrt att läsa stycken som detta (och även det här), som stött beskriver hur Sverige och svenskarna i dessa dagar omtalas beroende på Assangeaffären:

Sedan svenskt rättsväsende i augusti förra året riktade våldtäktsanklagelser mot Wikileaksgrundaren Julian Assange har utredningen varit i världens blickfång. I dag är det dags igen, när domstolsförhandlingen som ska avgöra om Assange utlämnas från Storbritannien till Sverige drar igång. Men det är inte alltid lätt att känna igen bilden av Sverige i utländska medier och på bloggar. På många sajter förlöjligas och svartmålas Sveriges rättsystem.

Dessutom skall Sverige vara "ett land som är i klorna på feminister och CIA". Well, det senare är ju i alla fall definitivt inte sant... ;-)

Hursomhelst. Som jag skrivit tidigare är jag är inte speciellt intresserad av Julians Lasagnes vidare öden och äventyr då det med tiden sänkt sig något unket antivästligt i allmänhet och distinkt antiamerikanskt i synnerhet över hela Wikileaksprojektet. Men, jag kan inte låta bli att le i mjugg över hur vissa svenskar reagerar som en sköka ställd inför anklagelser om bristande oskuld när de nu alltså själva får smaka på en till stor del bottenlös tallrik förtalssoppa. Väl bekomme!

Traditionellt primalskrik

Och så kom då det traditionella kulturvänstervrålet undertecknat av ett gäng C-kändisar om att Sverige kommer att gå sönder och braka samman om borgarna får (fortsätta) styra. Enkom inkonsekvensen i deras argumentation särskiljer sig från tidigare valårsskrin:
.
"Sverige står inför ett ödesval. Antingen byter vi politisk inriktning – eller också riskerar vårt samhälle att förändras i grunden. " Och direkt därpå: "Sverige håller på att slitas sönder. I 30 år har klyftorna vuxit – och det går allt snabbare. Aldrig tidigare har klyftorna varit så stora – mellan fattiga och rika, de med jobb och de utan, friska och sjuka, invandrare och ”svenskar”."

.

Om nu det senare varit/är fallet - kanske dags för en politik som leder till fler jobb. Eller?

Läsvärt av Läckberg

Efter decennier av vänsterradikal elitism börjar Sverige äntligen få en kritisk debatt om kulturpolitiken. Det hela började - om nu någon mot all förmodan missade det! - med att Kristdemokraternas Göran Hägglund i somras röt ifrån mot kulturvänstern och dess ambitioner att styra vad vanligt folk skall tycka, läsa och tänka. Och den bet!

I dag publicerar exempelvis populärboksförfattarinan Camilla Läckberg en artikel på Newsmill där hon konstaterar att:

Genom en litteraturundervisning som handlat mer om tvång och måsten än om lust, så har man dödat generationer av svenska elevers nyfikenhet på läsande och på litteratur. I ivern att pådyvla ungdomarna rätt litteratur har man sett till att många inte längre läser någon litteratur. Kafka-tvång i gymnasiet leder ofelbart till att folk väljer A-team på TV framför en bok. Istället för att smitta ungdomar ger man dem livslång immunitet mot läsbacillen.

Och detta är så sant som det är skrivet. Underbart att debatten efter många, svåra år äntligen börjar handla om hur kulturpolitiken lett fram till ett destruktivt fiasko, snarare än fisförnämt stånkande om hur man (i praktiken) skall fördjupa problemen ytterligare genom att bara förespråka ännu-mer-av-samma politik!

Hägglund fortsätter angripa åsiktsnoblessen

Göran Hägglund (KD) fortsatte i går att utveckla sin nya linje om "verklighetens folk" och säga sanningar om den självutnämnda åsiktsnoblessen:

- Det är en elit som bekräftar sig själv genom att lägga andras liv tillrätta och förstöra det offentliga samtalet med nonsens och kommissariefasoner, sade han.

Utmärkt! Fortsätt så, för detta är en potentiell valvinnare som kan visa sig bli historisk. Det finns nämligen en stor diskrepans mellan vad samhällseliten tycker och vanligt folk anser. Och då denna är inte begränsad till kulturfrågor, finns här en enorm potential!

Missa inte...

... Linda Skugges insiktsfulla Newsmillinlägg om Göran Hägglund angrepp på den tokradikala kultureliten!

Jag instämmer!

Avslutningsvis denna afton ber jag bara att få rikta läsarens uppmärksamhet på min bloggarkollega Dick Erixons kommentar rörande att Odellmänniskan idag faktiskt fälldes för sitt "konstverk". Han kallar det för en seger för civilisationen. Och jag håller helt med!

Sensommarkravaller

Efter en politiskt (och klimatologiskt, kanske finns där ett intressant samband?) ovanligt sval sommar har drägget till slut masat sig ut på gator och torg för att i någon form av socialisms namn ställa till sedvanligt bråk. Under det senaste dygnet har svartklädd ungdom kastat sten på poliser som avhyste ett antal "ockupanter" från ett dagis i Lund (KVP 090819). Stenkastning mot polis har även skett i Göteborg; där kombinerat med bilbränder och annat (SvD 090819, DN 090819).

Och media fortsätter i sedvanlig stil att delvis spela med i elakt spel. Polis och bråkmakare framställs i rapporteringen ofta som jämnbördiga parter, med ett klart "under dog perspektiv" vad gäller bevakningen av de senare. I går sammankallade också "ockupanterna" i Lund till en presskonferens i bästa RAF/IRA/ETA-stil, med tre maskerade huliganer bakom en stor skylt. Nu fick media i o f sig inte spela in vad som sades. Men man kan väl ana. Och den stora skandalen är inte att snorungarna kallade till sig hovpressen. Utan att dess företrädare gick dit!

Man blir bara mest trött. Dock inte tröttare än att jag orkar återupprepa mitt krav på denna blogg från i vintras att riksdagen borde avskaffa det förbud mot att använda militär för polisiära ändamål som infördes efter kravallerna i Ådalen 1931. Fortsätter denna utveckling kommer nämligen det civiliserade samhället i framtiden att behöva varje man vi kan få för att försvara demokratin.

Intressant inlägg

Poeten Marcus Birro skrev igår en lite lång men intressant sak på Newsmill, riktad mot det snusförnäma kulturetablissemanget och till Göran Hägglunds försvar, som är väl värd att läsa!

Bäva månde...

...sanningen, för nu skall Michael Moore(on) göra en "dokumentärfilm" om finanskrisen (SvD 090522). Moore(on) är som torde - eller i alla fall borde - vara bekant en av världens fräckaste lögnare och en intellektuell hästhandlare av kosmiskt format. Hans Farhenheit 9/11 innehöll exempelvis (minst) 59 sakfel; ergo oräknat subjektiva bedömningar, felslut och allmänt trams. Och detta är ett sorgerligt rekord han nog nu garanterat kommer att spräcka. För Michael Moore(on) hatar nämligen det USA och dess fria, kapitalistiska samhälle som gjort honom så rik och självgod att han nästan spricker varje gång han uttalar sig.

Sure, skall sägas, kanske kommer Michael Moore(on) denna gång att överraska och hålla sig till sanningen. Fast jag tror att chansen att Lasse Ohly blir moderat innan nästa år val är betydligt större...

Hade det hela bara handlat om en idiots dillerier hade jag härför inte ens bemödat mig med att skriva dessa rader. Men nota bene följande förutsägelse - kulturvänsterns och det politiskt korrekta etablissemangets vrålapor kommer att tjuta i kör i biobänkarna och sedan höja filmen till skyarna på varenda kultursida. Låt mig därför redan nu rekommendera den som är det minsta intresserad av Sanningen rörande finanskrisen att innan premiären läsa Johan Norbergs bok Den perfekta stormen, som är en både saklig och lättläst skildring av vad som faktiskt hände.

Detta borde inte vara en nyhet...

...utan en självklarhet: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2885175.svd

Bra inlägg av DE

Dick Erixon har i dag ett riktigt bra och giftigt inlägg om hur den vänstergängade svenska kultureliten blev dragen vid näsan av Sveriges svar på Mulla Ohmar som ingen bör missa att läsa här.

Bingo!

Tiden då Svenska Akademiens ledamöter inte ens vågade protestera mot dödsdomen mot Salman Rushdie känns behagligt långt borta: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2709369.svd

Utsökt krönika!

Missa icke denna lilla pärla: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2488627.svd

Bara att gå med

Mathias Sundin skriver i dag en artikel på Newsmill om sin senaste succé - en Facebookgrupp mot Konstfacks idiotiska "konstprojekt". En artikel väl värd att läsa. Och en självklar grupp för alla kloka ansiktsbokare att ansluta sig till!

Statsfinansierad huliganism

Svensk kulturarbetare in action

Den svenska kultureliten har gjort det igen! Producerat "konst" alltså. Enligt Svenska Dagbladet (SvD 090215) har en elev från statligt understödda Konstfack filmat när han vandaliserat en tunnelbanevagn i Stockholm och sedan använt materialet i sitt slutprojekt. Finns det inget längre som heter vett, sans, förnuft, fason eller skam? SL kräver nu Konstfack på 100 000 i skadestånd. Gott! Jag hoppas därtill att slyngeln som ansvarade för skadegörelsen åker in på några väl förtjänade år på kåken. Samt att staten i framtiden drar in allt stöd till liknande organisationer. Ty statligt finansierat barbari hör icke hemma i ett civiliserat sammhälle!

Svenskans Sanna Rayman...

...kommenterar kulturoraklet med mera Åsa Linderborg på sin blogg här. Mycket läsvärt!