Mycket läsvärd ledare!

Missa inte dagens superba ledare av PJ Anders Linder i Svenskan "Vilken kapitalism skall vi ha?" Det var det mest klarsynta jag läst i ämnet på evigheter. Han skriver bland annat:

Vi bör inte bara tala om vilken konjunkturpolitik som är rätt 2010 och 2011 utan också hur vi ska komma bort från föreställningen att skörd inte behöver föregås av sådd. I ett samhälle i balans kan inte politiker lova mer vad än skattebetalarna har lust att betala för – förtroendevalda och folk måste tala med varandra som vuxna människor – och hushållen kan inte sätta sprätt på allt vad de tjänar och mer därtill. De måste bygga upp buffertar att falla tillbaka på, att hämta trygghet ur och att använda till företagsamhet och förkovran.

Och han avslutar med orden:

En del trodde att finanskrisen skulle leda till en storstilad återkomst för socialismen. Alls icke så. Grundfrågan idag är inte om vi ska ha kapitalism, utan vad för slags kapitalism vi ska ha.

Jag skulle bara vilja tillägga att de där "en del" förutom aktiva socialistpolitiker nästan uteslutande tillhörde ett par speciella skrån - journalister och akademiker. Och att det var deras oproportionerligt stora inflytande i samhällsdebatten som gjorde att den risken alls blev en fråga. För vanligt folk har fattat för länge sen att socialismen, förutom att inte fungera, suger...

"Slibgate" rullar vidare

Och här är ytterligare ett klipp om hur "main stream media" i USA håller på att kväva sig själv...

Man bågnar!

Det bästa sättet att avslöja en hästhandlare är att låta honom babbla på, för då blottar han förr eller senare alltid sina egna lögner. Ungefär så går ett gamalt ordstäv i Dalsland, där jag kommer ifrån. Och det speglar sannerligen verkligheten. För vad sägs om följande mångordiga inlaga, där socialdemokraten Lena Sommestad klagar på att den svenska och ett antal andra europeiska regeringar vill avskaffa EU:s relativa fattigdomsbegrepp, som stipulerar att alla som har en årsinkomst som är lägre än 60 % av medianinkomsten skall betecknas som fattiga.

Låt oss betänka effekten av detta krav. För om alla som tjänar mindre än 60 % av medianinkomsten skall betecknas som fattiga kommer det ju alltid kommer att finnas en stor andel fattiga, hur rika medborgarna även under detta streck än blir (en miljonär är ju ty fattig i jämförelse med en miljardär). Förutom, vill säga, i ett enda specifikt läge, där alla tjänar exakt lika mycket! Ett relativt fattigdomsbegrepp är därför uppenbart rent politiskt betingat och måste, logiskt, ha som enda och yttersta mål att leverera argument för en total inkomstutjämning.

Och så får man givetvis tycka! Men det vore sannerligen ärligt om detta relativa fattigdomsbegrepps förespråkare samtidigt påpekade lösningen på problemet (som man ju får anta att de i slutändan är ute efter) och vad detta i praktiken skulle innebära: att utbildning, arbete och sparande inte alls skall få löna sig! De borde också vidare kosta på sig att säga i alla fall något litet om vad som skulle hända med, exempelvis, arbetslösheten om de en dag skulle lyckas piska fram ett sådant tillstånd. För varför skulle någon i sinnet frisk person dra på sig álla de risker och allt det besvär det faktiskt innebär att driva eget och anställa om man inte kan få ut något alls för det?

Att kravet på fullständig inkomstutjämning hörs vänsterifrån är nu givetvis inget att förundras eller förfasas över -- om och när det kommer från kommunister. Men det är sannerligen med en blandning av dagspolitisk förundran och historiska rysningar som man denna sommar ser hur alltså ledande företrädare ´även för den svenska socialdemokratin - som sedan man i praktiken övergav marxismen i slutet på 1920-talet ändå stått för någon form av realpolitik - mindre än två månader före ett viktigt val i praktiken ställer sig lika långt till vänster som Lasse Ohly...

Detta är dock samtidigt mycket, mycket uppmuntrande. För som jag skrev i en krönika i bland annat NWT härförleden så försökte sossarna sig på en dylik extrem vänstersväng även 1928. Och då gick det käpprakt åt fanders för dom. Svenskarna var ty lika lite trakterade då som (får vi hoppas!) de är idag av dylik utopiapolitik. Tilläggas kan också att SAP då, precis som i år, gick till val på en allians med kommunisterna. Låt oss därför både hoppas och tro att historien nu, för en gångs skull, faktiskt rakt av upprepar sig!

Stilla läge över sommaren

Förtroendet för den borgerliga regeringen är fortsatt mycket högt, trots "Littorinaffären". Hela 65 % tycker att den gör ett bra eller mycket bra jobb. Detta måste komma som en kalldusch i sommarvärmen för de rödgröna, som garanterat legat i hängmattorna och hoppats på att en akut förtroendekris för regeringen skulle kunna dra bort intresse från den katastrof (i form av deras egen budget) som drabbade oppositionen i maj/juni.

Inom någon vecka bör vi ha fått ett antal "riktiga" partisympatimätningar som visar hur de politiska vindarna blåst under sommaren. Och min känsla är att de kommer att se ut som de gjorde i slutet av juni, d v s mer eller mindre jämt skägg. Ett par mätningar visade då förvisso en stor borgerlig ledning, men de var outliners. Om inget oförutsett inträffar tror jag därför att vi nu har knappt åtta veckors nagelbitande framför oss.

Det finns dock ett möjligt scenario i form av en tidig opinionskollaps för vänstern. I resten av västvärlden mönstrade ty den marxistiska-keynesianska vänstern av redan i samband med kommunismens fall 1989-91, medan den i Sverige överlevt både inom V och (delvis) SAP. Och det är möjligt att tidens gång nu tillsammans med regeringens framgångsrika krishantering i år kommer att innebära att historien hinner ikapp även svenska folket.

.

Men detta senare är som sagt ännu bara ett scenario. Och väl tyvärr ett mindre troligt sådant. För en häpnadsväckande stor andel av svenskarna har ju såhär långt visat sig vara mer eller mindre helt immuna mot Verklighetens propåer...

Ideologisk blockering

I Svensk Tidskrift ställdes igår i denna utmärkta artikel den adekvata frågan varför svensk press så sällan skriver om det uppenbara - att minskad arbetslöshet kräver växande företag:

Varje dag publiceras artiklar och inslag i svenska medier om arbetslösheten. Frågan belyses ur en mängd perspektiv, exempelvis hur stor arbetslösheten är, hur arbetslösheten hänger ihop med Sveriges ekonomi, stöd för arbetslösa, hur arbetslösa försöker få jobb eller hur det är att vara arbetslös. Man rapporterar också ofta att enskilda företag anställer eller säger upp. Men däremot saknas nästan totalt belysning av att arbetslösheten skulle kunna minska genom åtgärder som ökar företagens förmåga att anställa.

Artikeln har också sökt efter förklaringar. En nyhetschef säger att det beror på för lite utrymme. Och det är säkert en delförklaring. Men jag skulle vilja tillägga en ytterligare, högst möjlig sak: att svenska journalister i allmänhet inte är direkt förtjusta i företag och företagare. Eller i alla fall tycker att det skulle kännas lite ideologiskt tveksamt att kräva lägre skatter och färre regleringar.

Men, säger ju vän av ordning, detta vore ju att ta ställning i en politisk fråga och går därför inte ihop med kravet på journalistisk opartiskhet. Förvisso. Men detta krav på opartiskhet får som bekant i praktiken dagligen vika när det gäller andra frågor. Som växthuseffekten, matkvalité, trafiksäkerhet och en zilljon andra saker, där journalister i praktiken glatt tar ställning för nya skatter och regleringar utan att skämmas ett endaste dugg...

Helt appropå...

Möjlig storseger

En potentiell storseger för förnuftet inträffade igår i USA:

Conceding that they can't find enough votes for the legislation, Senate Democrats on Thursday abandoned efforts to put together a comprehensive energy bill that would seek to curb greenhouse gas emissions, delivering a potentially fatal blow to a proposal the party has long touted and President Obama campaigned on.

Jag skriver potentiell, för envisa rykten talar för att Obama och Demokraterna - om de förlorar kongressvalet i november - i vinter kommer att sammankalla en s k lame duck Congress för att driva igenom en hel rad vanvettiga förslag. Mer om detta kan läsas här: "The only thing holding the Democrats back would be shame, a Washington commodity in chronically short supply."

Intressant krönika

I denna krönika berättar Kjell Albin Abrahamsson om att man i Polen (där man vet vad man talar om) likställer nazism och kommunism. Och att det finns en lag som gör att någon med en Che Guevara t-shirt skulle åka i fängelse. Det senare tycker jag är att ta i. Men att det faktiskt finns åtminstone ett land som öppet tar ställning för demokrati mot både rött och brunt vansinne känns mycket, mycket befriande! :-)

Växande problem i USA

Barack Obamas och Demokraternas styre börjar nu utgöra ett allvarligt demokratiskt problem i USA. Som framgår av sammanställningen ovan - som man kan läsa om här - har både presidentskapets och Kongressens förtroendesiffror under det senaste rasat till nya bottennivåer. Som en stor beundrare av det amerikanska statsskicket, som tjänat landet och folket väl i över 200 år, måste jag konstatera att detta ett allvarligt problem och en kris som kan bara lösas på ettsätt - en ny era av positivt ledarskap. Och det är uppenbart den nuvarande presidenten och kongressmajoriteterna helt förmögna att erbjuda!

.

Tillägg: Här är en mycket bra djupanalys rörande GOP:s möjligheter att vinna höstens kongressval...

Here we go again

Igen, mediabias. Nu har det avslöjats att hundratals "sliberala" journalister i USA gaddat ihop sig för att skydda Obama genom att kalla alla kritiker av honom för rasister. Förvånad, någon?

Tillägg: Här är mer om "slibgate"!

Historien avkodad med dator

Här är en artikel om att forskare nu snart kan använda datorer för att läsa forntida skrifter som hittills inte kunnat läsas. Fascinerande helt enkelt!

I teoriernas värld

För den som eventuellt fortarande hade något hopp om att Obamanomics bygger på någon form av verklighetsförankring måste bara läsa detta...

Econometric models rely on the assumption that $1 of government spending generates more than $1 of GDP, the so-called multiplier effect. There is no allowance for the negative multiplier on the other side. Sure the government can spend money and generate GDP growth in the short run: Government spending is a component of GDP!

Den gamla teorin om att humlan inte kan flyga framstår som välgrundad i jämförelse med de teoretiska monstrum som Vita Huset numera verkar producera på löpande band!

Intressant skillnad

Och så var det det där med mediabias. I svenska tidningar kan man knappt läsa en endaste rad om att Barack Obamas förtroendesiffror sjunkit som en sten, i stort sett från samma dag som han tillträdde för ett ett och ett halvt år sedan. Att Tyskland Angela Merkel får lågt stöd i två mätningar är dock denna afton förstanyhet på dn.se. Kan möjligen detta ha något att göra med att Obama är vänster medan Merkel är höger?

Iskallt om hettan i DN

Hut börjar gå hem -- till och med på DN! Tidningen kör idag en artikel som (om än med uppenbar motvilja) klargör att den varma sommaren inte kan förklaras av AGW-teorin utan högst troligt beror på andra, naturliga väderfenomen. Se där! För bara ett år sedan, strax före Climategate, hade en sådan artikel garanterat varit helt omöjlig... :-)

Tillägg: Här är en mycket enkel och bra, pedagogisk sak om hur man om man vill (och det har det som bekant varit en del som velat på senare år) kan ge intryck av jorden blir långsiktigt varmare...

Intet nytt...

För den som haft ögon och öron öppna under senare decennier innehåller denna artikel om mutor, korruption, nepotism och annat elände inom FN inget som helst nytt...

I Hugos skuggrike

Tumskruvarna dras åt alltmer i Venezuela. Jag blev idag uppmärksammad på detta inlägg på Newsmill, som beskriver hur de facto-diktatorn Hugo Chavéz nu börjar bli nervös inför höstens val (som jag dock har en bestämd känsla av antingen kommer att ställas in eller "fixas" till på något annat sätt för att behaga generalissimon):

Den egentliga anledningen till arresteringen är naturligtvis som ett led i strävan att vinna valet den 26 september. Alla som vågar tala klartext är ett hot, och de tas om hand på det vis som diktatorer känner bäst: Med olagliga medel. Även majoritetsägarna i den enda kvarvarande regimkritiska TV-kanalen som når hela landet (42% av befolkningen) är efterlysta, men de har sedan länge flytt landet och uppges nu överväga att söka politisk asyl i USA.

Inte så poppis...

Obama har nu blivit så impopulär att republikanerna redan använder honom som i reklamen mot sina motståndare inför höstens kongressval...

Höger om!

Nu är det "inne" att vara höger! Enligt en mätning som kom häromdagen betecknar sig nu betydligt fler som höger än som kallar sig för vänster. Och som NWT konstaterar här, så är detta ytterligare ett steg på vägen för Sverige att bli ett normalt land. Socialismen var ty något som mer utvecklade civilisationer skakade av sig redan för flera decennier sedan. Här uppe i folkhemmet har dock många, likt intellektuella zombier, vandrat på i gamla ullstrumpor som om inget hänt. Om nu bara denna mentala mognad också materialiserar sig i en förnyad - gärna kraftigt förstärkt! - borgerlig riksdagsmajoritet efter valet den 19 september så har dock ett stort steg framåt tagits för att även Sverige, äntligen, skall lägga 1900-talets dillerier bakom sig.

Kloka ord

Det är inte alltför ofta man läser så här kloka ord i svårt sliberala New York Times:

When historians look back on this period, they will see it as another progressive era. It is not a liberal era — when government intervenes to seize wealth and power and distribute it to the have-nots. It’s not a conservative era, when the governing class concedes that the world is too complicated to be managed from the center. It’s a progressive era, based on the faith in government experts and their ability to use social science analysis to manage complex systems.

Amen!

Hehehe

Mycket intressant inlägg

DN:s förre politiske chefredaktör, författare till Liberalismens idéhistoria, med mera, Svante Nycander skriver idag om den svenska kulturvänsterns antiliberalism: "Detta negativa paradigm är inom kultursektorn starkt styrande för urval av teman, böcker och personer, även i borgerliga tidningar. Kritiken yttrar sig i avfärdanden, mer sällan i resonemang. I skildringar av det förflutna suddas liberala insatser bort." Jag håller som liberalkonservativ långt ifrån alltid med Nycander, som representerar den svenska socialliberalismen, i vare sig anslag eller slutsatser. Men här sätter han sannerligen både fingeret och sökarljuset på en mycket intressant och viktig sak!!

För ju mer tiden går, dessto tydligare blir det att Sverige under 1900-talet utvecklades till en intellektuell särlingsstat i västvärlden. Visst, Sverige införde som alla andra västländer först kapitalismen (genom ett antal reformer 1845-65) och sedan också demokrati (1907-21), men mentalt förblev det ett politiskt och kulturellt auktoritärt land med ett på många sätt fortsatt underdånigt folk. Jag skisserade och kritiserade denna utveckling i min egen bok En annorlunda historia och det gläder mig därför mycket att den nu också påtalas av Svante Nycander. Och jag hoppas att hans inlägg leder till en vidare debatt. För Sveriges antiliberala arv är sannerligen ett problem som har fått, fortfarande har och också kommer att fortsätta få stora, ofta direkt farliga, effekter!!!

Fortsättning 19/7: Idag kom Svante Nycanders andra debattartikel. Och den var ännu bättre!! Den tar nämligen upp ett av mina favorithatobjekt - vänstervridningen av Sveriges akademier. Han skriver bland annat:

Metodstriden inom universiteten har snarast förvärrats efter kommunismens fall i Europa, då ”många flaggade ut från marxismen för att segla under postmodern bekvämlighetsflagg”, enligt Nordin. Postmodern filosofi är en reaktion mot det centrala i moderniteten, som förutsätter att verkligheten är åtkomlig för rationell analys. Filosofiprofessorn Sören Halldén har påpekat att det finns personer med en stark ställning vid universiteten ”som inte uppfattar verklighetsförankring som nödvändig inom god vetenskap”.

I synnerhet det senare har också jag länge uppfattat som en skriande brist. För bristande verklighetsförankring kan man spåra inom en rad vetenskaper, där kartan är betydligt viktigare än verkligheten. Ta genusvetenskapen som exempel. De flesta av dess företrädare bygger hela sin människosyn på tabula rasa begreppet, trots att inte bara genetik, hjärnvetenskap, biologi och en rad andra ämnen - för att nu inte tala om det sunda förnuftet - klart visar att det finns tydliga skillnader mellan manligt och kvinnligt. Men genusvetarna tillåts ända att fortsätta plåga världen med sina skattesubventionerande dumheter (den som vill läsa mer om detta kan med fördel besöka Tanja Bergkvist blogg).

Hursomhelst, Svante Nycander har med dagens inlaga satt tummen på en intellektuell varböld som borde ha spruckit för länge, länge sedan. Låt oss hoppas att vi nu äntligen får en debatt om den!!!

Illa spenderade pengar

Venezuelas de facto-diktator Hugo Chavéz har under sin tid vid makten drivit landet och folket han tronar över till svältgränsen. Det rådet förutom matbrist i det regniga oljelandet därtill både vatten- och elbrist, samt en akut brist på såväl mänskliga som medborgerliga fri- och rättigheter. Och vad lägger generalissimon pengar på i detta läge? Jo, att öppna en tvåhundra år gammal grav för att eventuellt kunna bevisa en konspirationsteori om att den sydamerikanske frihetshjälten Simon Bolivar blev giftmördad. Det gäller att prioritera i nödens stund... :-s

Pravdagate rullar vidare

Det gick sannerligen ganska snabbt. Aftonbladet står nu där med hundhuvudet under armen, fåraktigt bräkande om att de inget fel gjort. Även andra medier känner sig besvärade. Men inte mer än att de i stort försvarar sitt deltagande i Littorindrevet och tycker att de inte alls skjutit över målet. Nåväl, att få journalister att erkänna att de haft fel är nu lika omöjligt som att få akademiker att göra det samma, så jag tror inte vi kommer längre i just denna fråga. Låt oss dock hoppas att det inträffade skrämt tillräckligt många för att man på redaktioner landet runt nästa gång det hettar till faktiskt drar några djupa andetag och blir lite försiktigare (jaja ja vet, tomten existerar inte heller).

Insikten om vad Aftonbladet hållit på med sprider sig nu också bland de semesterfirande svenskarna bortom maktens innersta cirklar i Stockholm City. När jag gick runt här i Uppsala i går överhörde jag ett antal spontana kommentarer från folk som pratade om saken på kaféer och vid tidningskiosker. Och det var inte fråga om hurra-rop. Frågan alla ställer sig är nu dessutom om det blir någon fortsättning. En centerpartist i Tingsryd skriver exempelvis idag bland annat följande på sin blogg:

Den allvarligaste frågan är dock hur högt upp i den socialdemokratiska hierarkin som denna komplott går? Tidigt i våras gick ett ihärdigt rykte om att socialdemokraterna planerade något liknade som vi just sett i drabba Sven-Otto Littorin. Detta var ett rykte som startades från socialdemokratiskt håll och som sedan spreds av socialdemokrater som ville vara skrytsamma när deras opinionssiffror var med dem. Socialdemokraterna har även utlovat att de ska se till att detta blir den fulaste valrörelsen någonsin.

Samme bloggare tycker vidare att Mona Sahlin, om hon visste vad som skulle ske, måste avgå. Nu tror jag i o f sig inte att Mona visste någonting (för fullt så inkompetenta är väl ändå inte spinndoktorerna på Sveavägen 68, att de inte ser till att partiledaren har full "deniability" - eller?). Och sahlinskan bör hursomhelst absolut inte avgå. Hon skall nu under två månader istället tvingas svara på arga väljares frågor om hur Rörelsens tentakler tenderar att bete sig. Och sedan förhoppningsvis på valkvällen tvingas ta emot ett straff mycket värre än den fallskärm hon antagligen skulle få om hon avgick redan nu - rollen som fortsatt oppositionsledare! :-)

Tillägg: Nu har AB polisanmälts för förtal. Utmärkt!

Nota bene

Jag ber att få påminna kommentatorer - med både trovärdiga och mindre trovärdiga alias - att jag bara publicerar kommentarer som direkt anknyter till ämnet i det aktuella inlägget...

Jahaja...

Nu erkänner t o m amerikanska myndigheter indirekt att obamanomics är ett gigantiskt misslyckande:

The euro rocketed to a two-month high of $1.29 and sterling jumped two cents to almost $1.54 after the Fed confessed that the US economy may not recover for five or six years. Far from winding down emergency stimulus, the bank may need a fresh blast of bond purchases or quantitative easing.

Jag har en distinkt föraning om att tax-and-spend liberaler som Paul Krugman nu kommer att rusa ut på ledarsidorna och bestämt förklara att detta inte alls är det nuvarande politikens fel och att allt som krävs bara är ännu mer av samma i form av ännu högre statsskuld, ännu högre skatter och än fler regleringar...

Tillägg: Här är bara ett litet smakprov på hur urgröpt Obamas trovärdighet som president och tilltron till hans politik redan blivit runtom i USA. Cynismerna dryper...

Tillägg II: Här är ett trovärdigt alternativ till obamanomics som redan väckt och kommer att väcka ännu mer uppmärksamhet under kommande månader och år.

Privatisera eländet

I vintras, när det var kallt, klarade SJ inte av sitt jobb. Nu i sommar, när det är varmt, klarar SJ inte av sitt jobb. Därför oberoende av årstid och temperatur - privatisera eländet! På en privat marknad skulle ett så usel företag få lägga ner. Omgående!

Inte ett dugg förvånande

Henrik von Sydow (M) varnar för att det kan bli en speciell skatt på bredbandsuppkopplingar om Lasse Ohly & C:o får vara med och bestämma. Skulle inte förvåna mig ett dugg, för kommunisterna kommer som alltid att beskatta allt. Och som Henrik skriver: "Vi får alla ett dyrare och sämre Internet. Det försvårar för investeringar i telekom, bredband och Internet; just där Sverige ska vara ett föregångsland och det fält där så många menar att framtidens jobb kommer att växa fram. Sverige försämrar sin internationella konkurrenskraft och vår tillvändhet till Internet och nya innovationer försvåras."
.
Tillägg: V backade direkt och säger sig nu inte vilja ha en bredbandsskatt. Utmärkt! Tänk bara om de kunde vara lika kloka när det gäller inkomstsketter, förmögenhetsskatter, fastighetsskatter, arbetsgivaravgifter för unga, etc, etc, etc.

Har du sett den förut?

Obamaadministrationens alltmer desperata försök att sälja in sin misslyckade ekonomiska politik tar sig allt fler välbekanta, nygamla uttryck...

AB ett skämt

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: Aftonbladet är Sveriges i särklass sämsta och mest tarvligt partipolitiska tidning (undantaget Norrskensflamman, men den får man i a f ge kredit för att den inte ens försöker framställa sig som opartisk). Nu framkommer att tidningen troligen ljuger i Littorinhärvan:

Aftonbladet har gång på gång uppgett att de aldrig skulle ha publicerat sexköpsanklagelsen mot Sven Otto Littorin om han bara hade dementerat den. Men Expressen kan nu publicera samtalet, ord för ord, när ministerns pressekreterare dementerar påståendet redan dagen före Littorins avgång.
- Ministern säger att han aldrig någonsin har betalat för sex, säger Littorins pressekreterare Agnes Palinski till Aftonbladets nyhetschef.

Förvånad, någon?

.

Tillägg: Aftonbladet riskerar att bli dömt för sina skriverier i Littorinaffären, skriver PO Per-Arne Jigenius på DN-Debatt idag. "Aftonbladet löper en stor risk att fällas för att ha utsatt Sven Otto Littorin för andras missaktning utan att ha skälig grund för det." Hoppas kan man ju alltid...

Nyttigt skrivet om...

...Sveriges i särklass sämsta blaska, Aftonbladet, av bloggen Medborgarperspektiv finns att läsa här. Denna professionella skräpproduktion verkar (som alltid) har enormt mycket att förklara om sina skriverier i "Littorinfallet". Jag tycker, som jag skrev häromdagen, att Littorin gjorde rätt i att avgå om han nu faktiskt köpte sex. Det verkar dock som om det finns många frågetecken kring om detta faktiskt har skett. Har politrukerna på AB åter igen gått Partiets ärenden ett valår? Jag vet inte. Men det skulle inte förvåna mig ett dugg!!

Grattis Spanien!!! :-)

Om fotboll bryr jag mig egentligen inte alls. Däremot bryr jag mig mycket om Spanien och spanjorerna, vilket är ett land och folk jag älskar. Därför gladde det mig oerhört att landet igår kunde få raka hem segern i fotbolls-VM. Glädjen över detta gav förhoppningsvis spanjorerna en liten välbehövlig mental paus från allt det ekonomiska elände som annars just nu hemsöker deras land!

Mer grönt vansinne

Miljöpartiet är sedan länge ansvarigt för så oändligt många förslag på en skala hela vägen från rena dumheter till skär fascism att man nästan slutat bry sig. Idag skall till exempel taltrattarna Eriksson och Wetterstrand kräva förbud mot nya lågprisköpcentrum utanför storstäderna. Deras billösa väljare i Ståååckhooolm skall ty på det sättet få fler lokala butiker att handla i, är det tänkt. Och det kanske de skulle få. Vad resten av svenska folket skulle få är dock glasklart: sämre konkurrens och därmed, bland annat, högre matpriser. Men det är ju ett pris som man lätt kan betala. Om man är högavlönad singelloppa på Söööder och dagligen gladeligen betalar både 50 och 60 spänn för en specialdesignad mugg kaffe med mjölk (eller latte som det heter på PK-svenska) vill säga... Gud bevare kung och folk från denna gröna pest!

Akademisk U-turn

Att Barack Obamas kvasisocialism snabbt skulle förlora det amerikanska folkets stöd har inte kommit som en direkt överraskning för den som har lite praktisk och mer detaljerad kunskap om USA. Lika lite förvånande var det att samma politik möttes med stående hurrarop från Europa och den amerikanska samhällseliten, som till största delen betående av akademiker från bland annat Harward och Yale, vars hjärnor är svårt marinerade i europeiskt nationalstats- och centraliseringstänkande. Och då akademiker inte är kända för att låta Verklighetens krav inverka alltför mycket på deras elefenbenstornskonstruerade teorier om världen och människan trodde jag ärligt talat att det skulle dröja innan ett uppvaknande skulle komma även där.

Men, vad kul det är att få fel emellanåt! Nu verkar nämligen till och med deltagarna vid ett årligt intelligensiaspektakel i Aspen har insett att obamanismen är körd:

You’d think the well-heeled and enlightened eggheads at the Aspen Ideas Festival—which is running all week in this fashionable resort town with heady panel discussions and earnest disquisitions involving all manner of deep thinkers and do-gooders—would be receptive to an intellectually ambitious president with big ideas of his own.

In a way, the folks attending this cerebral conclave pairing the Aspen Institute think tank with the Atlantic Monthly magazine might even be seen as President Obama’s natural base.

Apparently not so much.

Obama’s top economic adviser, Larry Summers, and his departing budget director, Peter Orszag, can expect heavy weather when they land in Aspen later this week to make their case to this civic-minded clique of wealthy skeptics.

Uppfriskande förändringsvindar i sommarhettan! :-)

Om Littorinaffären

Jag fick en fråga varför jag inte kommenterat den så kallade Littorinaffären. Svaret är att Aftonbladet först idag släppt vad det hela handlar om: att han vid ett tillfälle 2006 skall ha köpt sex. Då jag tillhör dom som anser att prostitution är en moraliskt vidrig företeelse (även om jag samtidigt inser att dylik alltid kommer att finnas och därför inte tror att juridiska förbud är det mest briljanta sättet att hantera frågan), så anser jag att Littorin - om anklagelsen stämmer - gjorde rätt i att avgå. Jag vill därutöver bara säga att rättvisan nu måste få ha sin gång och att svensk media därför för exministerns barns skull nu bör ta bort saken från löp och förstasidor. Det finns också betydligt större och potentiellt mycket allvarligare problem för Sverige och svenskarna än en exministers sexualbeteende som behöver diskuteras fram till den 19 september. Däribland oppositionens politik...

Systemskifte på G

Ett närmast revolutionerande systemsskifte kan vara på gång i den amerikanska delstaten New Jersey. Dess republikanske guvernör verkar förbereda en rad spännande (och ekonomiskt nödvändiga) privatiseringar och nyordningar:

New Jersey would close its centralized car inspection lanes and motorists would pay for their own emissions tests under a sweeping set of recommendations set to be released by the Christie administration today.

State parks, psychiatric hospitals and even turnpike toll booths could also be run by private operators, according to the 57-page report on privatization obtained by The Star-Ledger. Preschool classrooms would no longer be built at public expense, state employees would pay for parking and private vendors would dish out food, deliver health care and run education programs behind prison walls.

Uppmuntrande, minst sagt! För detta bevisar att revolten mot Obamas och Demokraternas tax-and-spend politik nu sprider sig även till traditionellt vänsterinriktade delstater... :-)

Underbar högsommar

Just hemkommen från en fantastisk vecka på Kanarieöarna möts man av underbart sommarväder (man bara väntar på att alla som sa att den rekordkalla vintern inte hade ett skvatt med bristerna i AGW-teorin att göra nu skall fastslå att värmen definitivt beror på den samma!) och stor borgerlig ledning i opinionen. De senaste siffrorna ser ut som som följer:

M 32,1 (- 2,4)
FP 7,0 (- 0,6)
KD 4,7 (+ 0,7)
C 5,3 (+ 0,5)

S 30.8 (+ 0,7)
V 4,7 (+ 0,1)
MP 8,9 (- 0,9)

SD 4,5 (+ 1,2)
Övriga 2,2 (+ 0,7)

Moderaterna är alltså på god väg att bli största parti och fortsatt stabil borgerlig ledning alltså, även om tyvärr SD denna gång kravlar sig över spärren. De borgerliga ligger dock så nära 50 % att det är svårt att säga om SD kommer att bli vågmästare eller inte. Dessutom kommer nog nu SD definitivt att försvinna i valdebatten när all fokus riktas på regeringsfrågan. Glädjande är också att C och KD börjar utveckla en viss distans till 4 procentsspärren! Personligen kommer jag dock att vänta till valdagen och då rösta på det borgerliga parti som ligger sämst till. Och jag uppmanar andra som vill bidra till ett fortsatt stabil borgerligt regeringsinnehav att göra likadant...

SEMESTERSTÄNGT

Jag är på semester på Gran Canaria perioden 30 juni t o m 7 juli. Bloggen är följaktligen just nu stängd...

.

TILLAGG fran semsterstranden: "... när Moderatledaren förklarade att han tänkte "sätta stopp för rödgröna skattehöjningar" så blev det ännu kraftigare reaktioner. Skatteavsnittet var, liksom på Bo Lundgrens tid, det som mötte störst jubel. " I rest my case in the sun of the future..." Hut har gatt hem!!! :-)

Herrejävlar...

Det finns de som ifrågasätter om det spelar någon roll vem man röstar på. Och jag kan skriva under på att partierna i Sverige ofta liknar varandra intill förvillelse. När vänstern rör sig bortom slagorden och tänker högt om vad man egentligen tycker och tror vaknar man dock till. Som när man läser detta blogginlägg rörande det pågående G20-mötet i Toronto (SvD 100627), som för övrigt lockat till sig en traditionell bottensats bråkmakare (DN 100627). Inlägget är skriven av före detta S-ministern Lena Sommestad och är tydligen ett försök att klä den rödgröna rörans syn på budgetpolitiken i kvasivetenskaplig klädnad genom att hänvisa till J M Keynes och hans nutida profet Paul Krugman.

Jag känner mig denna söndagsförmiddag på ovanligt gott humör och tänker därför inte utgjuta några längre triader om att exminister Sommestad sannerligen borde veta bättre. Jag hade henne en gång som föreläsare vid Uppsala universitet och tyckte då att hon - för att vara akademiker - var ganska sund. Men nu måste hennes tid i politiken ha tagit sin tull, för Keynes! Och Krugman!!! De gubbarna är lika trovärdiga som tänkare vad gäller ekonomisk politik som Saddam Hussein en gång var när det gällde mänskliga rättigheter.

Vad man enligt Keynes och Krugman - och därmed alltså uppenbarligen de rödgröna - bör göra för att lösa de problem som nu uppstått i ett antal länder på grund av att pengarna helt enkelt tagit slut (jag skrev en ledare om detta i NWT för ett tag sedan) är att spendera mer lånade pengar! Bara en sup till så blir jag nykter, som alkholisten sa. Att det stod illa till med verklighetsförankringen hos de rödgröna visste man ju redan. Men detta! Då jag vill ut i solen gör jag det hela enkelt genom att blockcitera mig själv om "keynesiansimen" från En annorlunda historia:

Att skapa högkonjunktur genom att ge folk betalt för att gräva gropar och sedan fylla igen dem var dock en illa underbyggd teori. Även i sin simplaste form förutsatte den nämligen att politikerna under goda tider höjde skatter, sänkte bidrag och ”sparade i ladorna”. Men i den drivhusmiljö för vallöften och allmosor som det moderna massmediesamhället utgjorde redan på 1930-talet var detta i praktiken en omöjlighet. Politiken fick i stället bli att staten i dåliga tider ägnade sig åt offentlig upplåning (skuldsättning), alternativt åt att via sedelpressarna öka penningmängden i ekonomin (inflation). De flesta insåg dock att detta bara skulle skjuta problemen på framtiden. Teoretikerna löste dock det problemet genom att påstå att man kunde utnyttja båda metoderna samtidigt genom att först ta upp lån inom landet och sedan via inflation minska värdet på dem. Det vill säga neutralisera den ena försyndelsen med den andra.

Som om inte orimligheten i detta var nog togs i positivistisk anda vidare heller ingen hänsyn till att politiska insatser för att fungera kräver exakta framtidsprognoser (vilket enbart finns i fantasins värld), att all ekonomisk planering är förknippad med viss fördröjning, eller att politiker skulle kunna känna sig frestade att använda offentliga satsningar för att öka sina chanser i nästa val snarare än till att utforma en långsiktig politik. Medan problem identifierades, motmedel funderades ut, frågor debatterades, beslut fattades och åtgärder verkställdes skulle också så mycket vatten hinna flyta under broarna, att insatserna i slutändan snarare förstärkte än utjämnade de konjunktursvängningar de var tänkta att dämpa.

Att rödgröna företrädare tydligen vill väcka liv i denna katastrofala politik kan bara leda alla reflekterande varelser till en enda slutstas - att det är oändligt viktigt att Sverige den 19 september får behålla sin nuvarande regering. För ett byte framstår som rent suicidalt!

Fler konservativa

Antalet amerikaner som definierar sig själva som konservativa ökar. Enligt Gallup så är de nu hela 42 % mot bara 20 % liberaler: "The ideological orientation of Americans seen thus far in 2010 would represent a record-high level of conservatism (since at least 1992) if it is maintained for the full year. This follows an increase in the percentage of conservatives in 2009 that was fueled by heightened conservatism among independents, a pattern that continues today." Med tanke på vilken huvudlös politik Obamaadministrationen driver är detta inte alls oväntat...

Något för finansminister Ohly

Den grekiska staten har nu beslutat att bokstavligen talat sälja delar av landet - närmare bestämt små öar - för att kunna betala av på sin kosmiska statsskuld. Se där en idé för en finansminister Lasse Ohly att ta efter kanske, om nu olyckan skulle vara framme i september. Den ekonomiska politik han och de rödgröna förespråkar påminner ty mycket om den som grekerna ägnade sig åt i decennier. Och man kan riktigt se Ohly själv agera auktionsförrättare och med klubba i hand dra fram i Stockholms och Bohusläns skärgårdar och sälja kobbar och holmar till hugade tyska och japanska spekulanter...

Snart regeringsskifte

Det regerande Labourpartiet i Australien har fockat sin ledare och en ny premiärminister utsetts, som kommer att utlysa parlamentsval om några månader. Och hon skall bland annat gå till val på förnyade försök att väcka liv i klimatliket. Då australiensarna var ett av de första folken i världen att genomskåda klimatbluffen tror och hoppas jag att oppositionspartiet Liberalerna kommer att vinna...

Noterat

"Det borgerliga övertaget med 4,6 procentenheter är visserligen inte en statistiskt säkerställd ledning men ska jämföras med det stora försprång på 8,1 procentenheter som de rödgröna hade så sent som i april."

Hehehe... :-)

Hehe

Apropå att världshaven blir kallare...

Omsvägningen bekräftas - igen

Det börjar otroligt nog nästan redan låta lite tjatigt, men de borgerliga leder och Moderaterna är större än sossarna i en ny mätning:

M 29,9 (0,1)
FP 7,9 (1,1)
C 4,8 (—0,1)
KD 4,9 (0,2)

SD 5,6 (0,1)

S 28,8 (—2,2)
MP 10,3 (0,3)
V 6,6 (0,1)

Övriga 2,5 (0,5)

Detta ger 47, 5 för de borgerliga och 45,7 för socialisterna. Ingen jätteledning, men en helt annan situation än för bara en dryg månad sedan. Tyvärr passerar SD i denna mätning 4 procentspärren och skulle därmed bli vågmästare. Jag hyser dock visst hopp om att partiet redan toppat och kommer att tappa under själva valrörelsen. Svenskarna verkar nämligen nu ha förstått att det är allvar.

Baksmälla som svider

I mer än ett decennium misskötte Labour den brittiska ekonomin. För en dryg månad sedan röstade därför väljarna fram en ny konservativ/liberaldemokratisk regering. Och därför tvingas nu - likt föräldrar som tvingas börja städa upp efter den odräglige tonåringens brajaparty - städa upp i spillrorna. I dag presenteras därför en ny budget som kommer att svida ordentligt i form av höjda skatter och sänkta bidrag - för alla. Så går det det när vänstern styr.

Som alla socialister ansåg nämligen även "New Labour" i grund och botten att samhället och människorna i det är ett formbart ting, som man med hjälp av beslut och bidrag kan utforma och behandla precis hur som helst. Och man knådade därför i försöken att forma Det Perfekta Samhället på, tills dess man klämt musten ur både företag och skattebetalare.

Min gissning är att den brittiska vänstern - till sedvanlig doadoakörande i både den brittiska och svenska mediavänstern - kommer att gråta krokodiltårar och kalla de åtgärder som nu genomförs för orättvisa, förödande, etc. Och det kommer de säkert delvis att vara. Men då gäller det att komma ihåg vems felet är. Men den lilla detaljen har de vänstergängade garanterat valt att redan förtränga.

Tillbaka till framtiden

Allt fler tecknar enligt en rapport privata "välfärdsförsäkringar". Vilket är utmärkt! Dagens system med uteslutande offentliga försäkringar vid arbetslöshet, sjukdom, olyckor och ålderdom har visat sig både svindyrt och omänskligt. För när det offentliga brister i ett sådant system - och det gör det som bekant ofta! - står vanligt folk helt maktlösa (medan de med gott om pengar som alltid reder sig). En väv av privata, offentliga och kooperativa trygghetssystem ger däremot den drabbade en möjlighet att vända sig någon annanstans. Så funkade det också i praktiken i Sverige ända från slutet på 1800-talet fram till 1960-talet. men sen tog ideologerna över och riket skulle förvandlas till ett demokratiskt DDR, där stat och kommuner skötte allt. Att detta monolitsystem nu håller på att vittra bort är därför en mycket välkommen nyhet!

Klimateriet på reträtt

Klimateriet har i praktiken kollapsat efter Climategate. Och för det fåtal som framhärdar att världen kommer att gå under på grund av bilkörning blir det allt svettigare. Här kan man exempelvis läsa en transkribering av en australisk radiointervju med en klimatist, som blev minst sagt mördande... :-D

Tillägg: Forskare har upptäckt att en glaciär i Antarktis smälter beroende på -- en hittills okänd bergskam. Vi får väl se om den förklaringen finner sin väg in i IPCC:s nästa helvetesrapport. ;-)

Behövligt inlägg

Fyra seniora borgerliga toppolitiker ger sig i dag in i valdebatten om äldrefrågorna:

Pensionärer är långt ifrån någon homogen grupp. Här finns allt ifrån förvärvs­arbetande personer till äldre med omfattande omsorgsbehov. En sak har vi dock gemensamt: En väl hanterad ekonomi är en förutsättning för våra pensioner och de välfärdstjänster som många i hög grad är beroende av. Här har Alliansen visat prov på skicklighet. Medan man i stora delar av Europa diskuterar hur stora skattehöjningar eller nedskärningar som krävs för att klara av pensioner, vård och skola har vi ett helt annat läge i Sverige. Här debatteras i stället vilka satsningar som ska prioriteras.

Väl skrivet, för på detta område har vänsterpopulismen blott alltför länge fått grassera obemött!

10 beslut som förstörde Sverige

Den svenska 1900-talshistorien skildras ofta som en ren politisk skapelseberättelse. Sida upp och sida ner berättas i historieböckerna om hur fattigt och eländigt Sverige var innan politiker, fackföreningar och folkrörelser började "bygga landet" hösten 1932. Detta trots att Sverige var ett av världens rikare länder redan på 1920-talet.

I boken En annorlunda historia (Timbro 2009) och delvis även i min senaste Arvid Lindmanbiografi försöker jag ifrågasätta denna förvrängda syn på hur Sverige först blev ett rikt och välmående land, för att sedan från 1970 raskt falla tillbaka ner mot välståndets division två. Jag fick därför förleden en fråga om vilka jag anser vara de tio mest skadliga politiska besluten under 1900-talet, vilken härmed nu levereras även för en bredare publik.

1947 års källskattereform Fram till slutet av 1940-talet betalade vi svenskar våra skatter själva, direkt. Folk hade därför full koll på sin ekonomi. Med källskattereformen och sedan också införandet av löneskatter (1960) osynliggjordes dock i praktiken skatterna för gemene man - och politikerna kunde därefter börja höja dom kraftigt.

Den solidariska lönepolitiken Denna princip innebar ett upphävande av den fria lönesättningen och ledde till att vinstrika exportföretag i storstadsregionerna satte "golvet" i löneförhandlingarna. Små och växande företag förlorade därmed ett viktigt konkurrensmedel. Och detta ledde snart till enorma problem för Sverige och svenskt näringsliv, som i sin tur ledde fram till 1970- och 1980-talens (och inte till så liten del även dagens) problem.

ATP-beslutet När ATP, mot folkets vilja i två riksdagsval och en folkomröstning, infördes 1960 togs det första stora steget bort från den billiga, effektiva och rättvisa grundtrygghet som dessförinnan funnits. Istället infördes dagens inkomsttrygghetsmodell, som inte bara kostar enorma summor utan också underminerar folks drivkrafter till att arbeta, spara och företaga.

Metalltalet 1961 Tage Erlander stängde med detta typexempel på socialdemokratisk självtillräcklighet dörren till Europa för decennier och förstärkte ytterligare den självsuggestiva bilden av Sverige som ett undantagssamhälle, som då redan grundlagts med lögnen om neutraliteten.

Grundskolebeslutet 1962 Blev grunden för skolpolitikens urspårning och ”flummet” kodifierades sedan i 1969 års läroplan. Svenska elever är därför i dag sämre rustade än många andra att möta framtiden. Och detta drabbar naturligtvis både samhälle och näringsliv på så många sätt att det här är omöjligt att ens försöka utreda det.

Kommunsammanslagningen 1970 Ledde finalt till en professionalisering av politiken även på lokalplanet och förvandlade i praktiken kommunerna till statliga förvaltningsorgan.

Åmanlagarna MBL, LAS etc skapar en krångelkultur som än i dag gör att många inte vågar starta företag. Och dom avskräcker ännu fler från att låta sina företag växa och anställa.

1974 års kulturbeslut Förvandlade den svenska kultursektorn från en spännande och produktiv sektor till dagens svårt radikala agitpop-rörelse, som ägnar sig åt så mycket dumheter att man gång på gång tvingas gnugga sig i ögonen för att inse att Jo, det är faktiskt sant...

Nya grundlagen 1975 Försvårade regeringsskiften, gav semidiktatorisk makt till statsministern, etc. De sista formella hindren för de facto envälde undanröjdes. Med känt resultat.

Löntagarfonder 1983 Blev tack vare massiva politiska och folkliga protester knappt en tummetott i jämförelse med vad de egentligen skulle ha blivit. Men deras symboliska värde vart enormt och fonderna utgjorde troligen det mest långtgående socialiseringsförsöket i den fria världen. Lade ytterligare sordin på företagsklimatet.

Sprid gärna denna lista. Punkterna utgör en form av argumentationslista för varför den nuvarande regeringen i höst bör få sitta kvar. Och varför vi som inte lider helt av trianguleringssjukan måste fortsätta att ligga på som remmar för mer långtgående reformer inom svensk politik...

Sverige när det är som bäst!

Sverige kan - när det vill! Den känsla av tradition och framtid, glädje och allvar och nationellt och internationellt som gårdagens kungliga bröllop genererade var fantastisk. För några timmar rådde en folklig sammanhållning och nationell stolthet som alla, precis alla (förutom den där handfullen rabiata republikaner) kunde ta del av och glädjas över. Och guuuuud vilken skön känsla detta är i jämförelse med det gråa, gnälliga och småsinta sosseri som annars präglar Sverige och speglas i allt från TV:s intellektuellt undermåliga debattprogram till landets överflöd på råttfärgade Folketshus- och Konsumklossar. I går var det kul att vara svensk. Det är det inte på första maj. För medan traditioner sammanbinder så söndrar obsolet klassfetischism.

Jag tillhör ergo inte dom som i överdriven rojalistisk nit tror att "ätten Westin" blir början till slutet för den svenska monarkin. Visst, "förfolkningen" av kungahuset får inte gå så långt att den kungliga familjen blir precis som alla andra. Lite magi och mystik måste finnas kvar. Gårdagen visade dock att prins Daniel kan spela sin roll med bravur. Och om nu också bara en liten kronprins eller kronprinsessa så småningom ser dagens ljus är jag övertygad om att monarkins framtid är säkrad i minst ett par generationer till. Och det vore - med tanke på vilken politisk korrumpering och kulturell vandalism som detta arma land varit utsatt för sedan 1960-talet - inte illa. Man kan faktiskt se det som ett ypperligt bevis på monarkins inneboende styrka!

Läs mer om gårdagen i SvD, DN, Expressen.

Grattis!!!

Låt mig ansluta mig till raden av gratulanter! :-)

Helt apropå...

Nu kommer skattepengarna till sin rätt... :-s

Pressmeddelande
17 juni 2010
Kulturdepartementet

Förordnande av ledamöter i Nämnden för hemslöjdsfrågor

Regeringen har i dag utsett designern Katarina Brieditis, kommunfullmäktiges ordförande Conny Brännberg, verkställande direktören Tobias Nielsén och fil. dr. Otto von Busch att vara ledamöter i Nämnden för hemslöjdsfrågor. Samtidigt beslutades att omförordna verkställande direktören Anne Elmdahl, kulturjournalisten Gunilla Kindstrand och riksdagsledamoten Anne Ludvigsson.

Förordnandena sträcker sig fr.o.m. den 1 juli 2010 t.o.m. den 30 juni 2013.

Nämnden för hemslöjdsfrågor verkar för att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet och bidrag till hemslöjdskonsulenter.

Valkrönikor

Jag kommer under sommaren att publicera en serie om sex krönikor rörande historiskt viktiga valrörelser under 1900-talet i ett antal svenska dagstidningar. Gotlands Allehanda är först ut idag med denna drapa om det så kallade Socialistvalet 1920. Nästa krönika handlar om Kosackvalet 1928 - en verklig favorit! ;-)

.

Tillägg: I dag (100622) kom krönikan om Kosackvalet!

Välförtjänt kollaps

Sist gång sossarna inte blev största parti var 1914,

när Arvid Lindman var ledare för Allmänna Valmanförbundet...

Enligt en mätning vill omkring hälften av svenskarna ha kvar nuvarande statsministern på sin post även efter valet medan bara fjuttiga 16 procent vill ha Mona Sahlin (SvD 100615). Jag tycker vi låter folket få sin vilja igenom...

Mer allvarligt: det som händer nu verkar vara en historisk kollaps inte så mycket för Mona Sahlin som för hela det socialdemokratiska partiet. Att sossarna riskerar att bli näst största parti bara några månader före valet är i sig en sådan skräll att landets samtliga statsvetare och politiska historiker bör ställa in semestrarna och följa utvecklingen minut-för-minut ända fram till valdagen. Sist gång SAP inte blev störst var nämligen 1914; alltså för nästan hundra år sedan!

Och det skulle vara en välförtjänt nesa om sosseriet detroniserades! Partiet må nämligen en gång för länge sedan ha haft en roll att spela i svensk politik, men de tiderna tog slut redan på 1950-talet. Detta när socialdemokarterna - mot folkets vilja - införde ATP och på så sätt inledde omvandlingen av Sverige inte bara från ett låg- till ett högskattesamhälle utan också från ett land som präglades av en strävsam och uppfinningsrik kultur till dagens bidrag-till-dödsmentalitet.

Sitter den borgerliga regeringen kvar och S blir mindre än M kommer vi dock med största sannolikhet att få uppleva slutet på denna patetiska epok i svensk historia. Först kommunismens fall. Sedan Climategate. Och nu detta! Man blir nästan tårögd av glädje vilka fantastiska händelser man får uppleva...

Så där...

...nu är mitt vikariat i Karlstad till ända. Låt mig mjukstarta bloggandet med en kul bild. Lite tyngre dynamit kommer åter att börja levereras så fort jag hämtat andan!

Ny bok

I veckan som gick kom slutligen min nya bok om gamle högerledaren Arvid Lindman ut. Det är en minibiografi som beskriver "Amiralens" liv och gärningar från födseln i Uppland 1862 tills hans död i flygolycka utanför London 1936. Boken är en pocket och kan köpas från Timbro här.